Finska - mitt barndomstrauma

Det är nästan lite komiskt, ibland när man lättar på locket och skriver om det man skämts mest för under livet får man sådana mängder medhåll och vänlighet att man blir nästan golvad.

Så känns det här i eftersvallet av denna kolumn.

Världens vackraste hår

Jag tar ju inte sådant här som hår för givet, så jag passar på att njuta och beundra mig själv och ta absurda mängder ego-selfies så länge det varar.

Mitt hår är så vackert! Ja men kolla! Helt ofärgat och obehandlat, inte ens klippt på länge. Så fint.

Det fanns ju en tid då jag var helt inställd på att leva utan hår i alla mina dagar. Det hade säkert gått galant det också, men jag är så jävla tacksam att en sådan här man bestämde sig för att växa ut. Det hade jag aldrig någonsin vågat hoppas på!

Och om hela härligheten trillar av igen en dag ska jag i alla fall veta att jag uppskattade mitt hår medan det hängde med.

En lurvig snippa med is, tack!

Jag fick ett cocktail-lexikon till födelsedagen av J. Bläddrade i det och upptäckte en drink vid namn Fuzzy Navel. Det berättade jag åt T som tyckte detta var mycket vitsigt. Luddig napa, haha.

I dag satt hon och bläddrade i boken och beundrade alla färggranna bilder.

- Vilken var det som hette "lurvig snippa", mamma?

Hmm. 

Nästa generations Hannah&Amanda

Döttrarna sitter i soffan och diskuterar allvarsamt. 

- Va tycker du är roligast? Kakka, kisi eller prutt?
- Plutt!
- Väffö de?
- Nå fö om man pluttal i badet e de loligt.
- Men om man kisar eller kakkar är det inte roligt.
- Nä. 

Borde de starta en podcast?

Tilltufsad

Huhhuh. Jag tycker det är tröttsamt att läsa blogginlägg som handlar om hur oerhööört trött skribenten är, men jag har faktiskt inte så värst mycket annat att komma med. Ögonlocken hänger på halvstång och de mörka ringarna sträcker sig till knäna. Måste vara vädret. Eller åldern.

Igår sände Radiohuset från Koskikeskus i Tammerfors. Dvs jag stod i blått tält mitt i ett köpcentrum och tjoade medan urinvånarna tittade förbryllat på mig och undrade om jag sålde mineralsmink eller spådomar.

Imorgon är det Näsdagen och då får jag stå i min trygga hemstudio och tjoa, dessutom tillsammans med tv-kändisen och rockstjärnan Hannah Norrena och radiolegendaren (har alltid velat kalla någon "legendar" men kom först nu på en lämplig person)  Jukka Isojoki. Ja, Geir Rönning ska stå i ett hörn och hoila också. Kan ju orimligen bli annat än succé.

Födelsedagshelg

Jag har ätit mig fördärvad. Först middag med mamma och pappa igår (pulled beef  burgers och cheesecake), i dag brunch för tjeckerna (skulle stå tjejerna men autocorrect mixtrade lite). 

Mitt 34 levnadsår kan kallas flodhästens år. Burp.