- Hi hi hiiii...
- Vem är det som fnittrar?
- Det är bara jag, hihi.
- Åh nej, inte du igen! Vad gör du där upp förresten? Klockan är 23.30 och det är den sista juli. Inte ska augustimånen vara framme ännu!
- Hi hii. Efter den här sketna sommaren tyckte jag att det var helt motiverat att dyka upp i god tid. För du minns väl vad jag står för? (Hi hi)
- Jo tack, du din runda retsticka. Du påminner om att nätterna blir allt mörkare och längre. Om att sommaren nu är inne på sista versen.
- Nåhnåh, är inte augusti en sommarmånad?
- Jo det försöker de alltid inbilla en.
- Hi hii. Där har mitt lobbande burit frukt. Jag är en förklädd höstmåne, är inte det ganska vitsigt?
- Inte det minsta, du ger min angst.
- Jag vet, hiiii hiiiii hiiiiii... och inte kommer du att kunna sova i natt heller eftersom jag ska lysa dig i ansiktet hela natten medan du ligger och har panik inför jobbstarten, alltså jag döööör hi hi hiiii
- Du är den elakaste himlakroppen i hela universum.
- Nä men lägg av, det menar du väl inte?
- Gör jag visst det. Längtar redan efter den kyliga vintermånen eller den knallgula supermånen som hälsade på i somras. Du är bara en ångestframkallande, urinfärgad, skadeglad... boll.
- Hi hi hiii.
- Jag tänker lägga mig nu.
- Gör det. Lycka till. Never mind me, fniss.