Jag har en liten teori som jag är så förtjust uti

(Nu har jag lyssnat för mycket på Kaffekvarnen igen)

Men here goes. I vanliga fall försöker jag äta ganska hälsosamt. Det är bulgur, quinoa, ekologiskt, kolhydratsnålt, hemlagat, linser, grönsaker osv till den grad att Anna Skipper gör high five med Mats-Eric Nilsson efter att de tagit en titt i min köpkärra.

Men ibland blir jag löjligt sugen på nånting riktigt, riktigt ohälsosamt. Snt som knappt har något näringsvärde alls. Typ chips, med riktigt mycket sour cream eller barbequekrydda. Det här händer så pass sällan att jag de facto brukar proppa i mig en påse chips när suget slår till. Det inträffar kanske två gånger per år. Och i dag blev jag sugen på lösgodis! Jag tycker inte ens om lösgodis, bara socker och E-ämnen och slisk. Men när man är godissugen, PMS-ig och på väg på kvällstur, då är det helt enkelt så att man tar ett varv via Candy King. Sådesså.

Min teori: När suget inträffar är det lika bra att unna sig det man är sugen på. Just då behöver din kropp lite transfetter eller konserveringsmedel. Det behövs lite ohälsosamheter för att det hälsomsamma ska komma till sin rätt. Villkoret här är ju då att suget inte kommer allt för ofta, men om det nu gäller en gång i månaden eller så är det lika bra att go for it. Så kan man polera bulgur-glorian resten av året.

Samma sak med Big Mac-meals. Varje gång jag varit sjuk och inte haft matlust på några dagar är en Big Mac det första jag kan tänka mig att äta då jag börjar krya på mig. Och Coca Cola tills jag dregglat ut all tandemalj. Mmmm. Då återvänder krafterna.