Astrid Lindgrens värld

Den huvudsakliga destinationen för vår sommarresa var ju Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby. Och visst var det fint, tänk er en hel park proppfull med lekstugor med loft och möbler och en massa Pippir och Ronjor som far omkring. Jag skulle ha älskat detta när jag var liten!  Nu blev jag ganska trött under vår 6,5 timmar långa vistelse, men så var det nu inte för min skull vi for dit heller.

 T poserar framför Lottas trehjuling, den som gjorde henne så förbannad att hon stals Tant Bergs hipstercykel och slog sig fördärvad. Jätteroligt att hela Bråkmakargatan från spelfilmerna finns i Astrid Lindgrens värld, det hade jag inte ens insett på förhand.

 S konstarerar surt att Karsson inte är hemma...

 ... och inte Nils Karlsson (släkt med han på taket?) Pyssling heller. Men i passade på att låna hans vessa. (Den skapsynta noterar att S gör passliga ljudeffekter).

 Jag har ätit så mycket junk under den här resan att jag blivit både bred och lång.

 Hopetossor.

 T sitter vid Madickens pulpet och är bäst i klassen.

Kommentar överflödig.

Ett stort plus ska i alla fall ALV ha för sin policy gällande maten! De har haft franskisförbud (pommes alltså) i flera år redan, all mat är nyttig och närproducerad. Och god! Helt vanlig barnmat: Köttbullar med potatismos, spagetti bolognese, nån quornfundering för de små vegetarianbarnen, glassen var ordentlig gräddglass utan extra tillsatser etc. Ungarna glufsade i sig med god aptit. Tycker att Borgbacken-vd:n som hävdade att man ska unna kläpparna makkaraperunat när man är på ett nöjesfält ska bege sig på ett studiebesök till Småland pronto.

Vi var alla förtjusta i ALV, roligt ställe. Själv var jag kanske mera hänförd av Katthult och Bullerbyn så om man beger sig till de där trakterna tycker jag man ska försöka klämma in ett besök också på de ställena. De är dessutom så gott som gratis, i Bullerbyn betalade man 30 kronors parkeringsavgift och i Katthult skulle man gärna peta in en tjuga i en springa bredvid svinstian och det gjorde vi ju gärna. Det är ju privatpersoner som bor i husen och förväntas se till att pelargoniorna blommar när halva Tyskland (lika mycket tyskar i Vimmerby som japaner i Muminvärlden) står och fotar deras veranda.

Sen skulle jag ju gärna ha besökt Astrid Lindgrens barndomshem och kyrkogården där både hon själv, "Bröderna Lejonhjärta" och "Madicken" vilar men det får bli nästa gång.

För till Småland ska jag på nytt. Ett underbart ställe.