Då gjorde jag bort mig

Höll på att rota fram varmare vantar och mössor till familjen och kom ihåg en lite smågenant incident från några år tillbaka.

Den vintern hade jag köpt en kanonsnygg grovstickad rosa mössa från Zara. Den var stor och rymlig och mycket, mycket ärtig (tyckte jag). Dessutom hade jag fått ett par rosa skinnhandskar i födelsedagspresent, och eftersom jag tenderar slarva bort månget par vantar varje år hade jag gjort en extra mental note för att få behålla de fina handskarna så länge som möjligt.

Så gick jag på litteraturföreläsning i Forsthuset en kall vinterdag. Efter föreläsningen kutade de andra litteraturvetarna iväg med faslig fart. Jag hade några lediga timmar framför mig så jag drog lugnt på mig min fina rosa mössa och min svarta kappa - men var sjutton var handskarna? Jag letade och letade, kröp runt på golvet ett slag, rusade ut i korridoren för att försöka hugga tag i de litteraturvetare som suttit närmast och kanske fått med sig handskarna av misstag, men de hade redan rusat till Porthania eller vart de nu skulle.

Lugn lugn, när hade du dem sist? frågade jag mig själv förståndigt. Kanske vid datorn ute i korridoren (detta var före androidtelefonernas tid, skulle man kolla mailen behövde man en dator)? Nähej, där fanns inga vantar. Bara en fem meter lång humanist med rastafrisyr. Han hade inte sett ett par rosa skinnhandskar.

Kanske jag hade tappat handskarna när jag kom in i Forsthuset? Kanske nån vänlig själ hade hittat dem i aulan och fört dem till vaktmästaren? Jag rusade ner till vaktmästarbåset, knackade hysteriskt på rutan och framförde mitt ärende. Mina handskar! Jag kan inte hitta mina handskar! Vet du var de är? Snällasnälla! Men det visste inte vaktmästaren, som såg ganska skräckslagen ut när jag i min desperation klämde in  hela överkroppen genom den lilla öppningen i glaset.

Uppgivet tassade jag iväg. Passerade en spegel. Tvärbromsade. Backade. Såg mig i spegeln igen. Konstaterade att jag hade väldigt spetsigt huvud. Liksom direkt Cone-head-stuk.

Resten får ni klura ihop på egen hand. Men handskarna har jag kvar.