Jag har egentligen varken lust att försvara någon eller spekulera i vad som egentligen försigick i Anna Walhlgrens och Felicia Feldts familj. Det angår de facto inte mig. Men detta vill jag ha sagt: jag hör till dem som hade stor nytta av både Barnaboken och Sova hela natten-kuren. There. I've said it.
Anna Walhgrens ton är beskäftig och allvetande och ganska irriterande när man börjar läsa böckerna. Men efter ett tag kunde jag koppla bort tonfallet och då hittade jag mycket som var både tänkvärt och smart. Oavsett hur labil och alkoholiserad AW har varit som mor så är hon en hejare på att skriva tydliga och rappa direktiv i ett underhållande format. Visst muttrade jag tidvis över att hon gladeligen drog alla familjer över samma kam, avfärdarde kolik som fånerier etc. Men ändå. Mycket av det hon skrev kändes vettigt för mig.
Och Sova hela natten, herregud, hur skulle vi ha klarat oss utan den metoden? Både T och S var lätta som spädisar, sov i långa sjok om nätterna, åt glupskt och somnade om. Men det här mönstret bröts för dem båda vid fem månader ungefär. Det blev splittrade nätter, skrik, vimsigt matande, hålögda föräldrar och missnöjd bebis. Och då sömnskolade vi dem båda två. Nattramsa, mörkt i rummet, buffning, allt enligt AW:s direktiv. Fast något andningslarm fick jag inte tag på så flickorna fick sova på sida och inte på mage. Och buffningen missförstod jag, såg först i efterskott en film av vilken det framgick att man skulle vara ganska våldsam. Mitt buffande var betydligt mildare men funkade ändå.
Och det var nästan ruskigt hur rätt den ganska scaryga tanten Wahlgren hade. Skrev hon "Under natt två kommer barnet att göra så här" så gjorde barnet så! Amazing. På några nätter blev det förändring och sedan dess har både T och S sovit som stockar om nätterna. Försöker absolut inte hävda att Sova hela natten skulle vara patentlösningen för alla familjer, men i vårt fall fungerade metoden som en dröm. Tycker det är synd om allt som förknippas med AW nu blir tabubelagt så att framtida generationers föräldrar inte vågar testa Sova hela natten.
Nu tror ni kanske att jag är en extrem Anna Wahlgren-fantast som känner mig sviken för att min gurus trovärdighet diskuteras. Nej vars. Fritt fram att diskutera, som sagt angår det ju inte mig. Det verka vara en mycket ledsam historia, det hela. Helt tydligt flera människor som inte mår bra, och det är ju sorgligt.
Men jag tar lite åt mig av en del inlägg i debatten som ger oss som haft nytta av de Wahlgrenska direktiven en känga. Jag har varken kedjerökt, bytt baby daddy en gång om året eller bjudit suspekta manliga bekanta på blöta hemmafester medan barnen varit hemma.
Men så stod det inte i Barnaboken att man skulle göra slikt, heller.
Jag förstår inte heller allt rabalder kring AW - man har ju ett ansvar som läsare också, och inte minst som föräder, att plocka agnarna ur vetet. Man kan ta till sig såna råd man tycker verkar förståndiga och anpassa dem efter ens egen familj och omständigheter. Sånt man tycker låter suspekt eller inte håller med om ska man ju självfallet låta bli att prova! Även jag har den där tjocka luntan på hyllan, och brukar ibland bläddra i den - och tycker som du: endel grejer är bra, andra mindre bra. Så.
SvaraRaderaTänker helt i samma banor Eva!
SvaraRaderaDet där om spädisar som sover som en dröm fram till fem månader är som taget ur vårt liv just nu. Jag har redan tidigare beställt en bok om sömnskolor på bibban och nu beställde jag också Sova hela natten. Vi har inget eget rum att lägga henne i så får se hur vi kan tillämpa de olika metoderna. Och tack för ett bra inlägg!
SvaraRaderaAmen på det. Både tonfallet i böckerna, scaryga tanten, tacksamheten över att hela familjen får sova hela natten och trist att det blivit tabu. Och amen på att tänka själv därutöver.
SvaraRaderaAlltså vi diskuterade AW under barnträdgårdslärarutbildningen, i vilken kurs minns jag inte. Men några speciellt snälla kommentarer om hennes metoder framkom inte, om jag minns rätt. Nå, hur som helst så tror jag att om man faktiskt ger sig tid att läsa hennes böcker så hittar man säkert som du säger någon del som passar in i ens egna tankar.
SvaraRaderaHej. Jag tycker också att det mest känns väldigt ledsamt. För allas del. Som en fortsättning på all oändlig reality tv och "litteratur" vi korvstoppas med. Om sanningen ska fram, sjunger den där märkliga svenska artisten...
SvaraRaderaBarnaboken är lindrig i jämförelse med allt AW predikat om senare, inte minst i forumet på sin egen hemsida. Mycket av det hon förespråkat senaste åren liknar närmast barnmisshandel. Eller vad säger ni om att uppmana föräldrar att låta barnen ligga i sitt eget bajs om de gör nummer två efter 4-tiden på morgonen för att barnet inte ska lära sig använda nattbajsande som ett sätt att få kliva upp. Eller att säga till föräldrar att vara hårda trots misstankar om att barnet i själva verket kan ha särskilda behov för kolik, ADHD med mera är bara påhitt.
SvaraRaderaAtt föräldrar bör kunna tänka själva och göra det som känns bäst för dem betyder tyvärr inte att alla föräldrar gör det, speciellt inte villrådiga och desperata småbarnsföräldrar.
Personligen tycker jag det är bra att det startats en debatt i och med Felicias bok om sin mamma men det är synd att inte fokus läggs på värre saker än barnaboken och SHN.
Även jag svär vid Sova hela natten-metoden trots att Anna Wahlgrens övriga instruktioner är obekanta för mig. Inget ursäktar ju hennes beteende men som sagt SHL räddade mitt förstånd då inget annat funkade.
SvaraRadera