Packa liten s*t*ns kappsäck

Måndag balett, tisdag skrinning, onsdag mulle, torsdag jumpa och fredag Nalledag.

Jag packar väskor. Varenda kväll packar jag. Eftersom jag åker iväg till jobbet så tidigt och J sköter hela morgonrumban med flickorna har jag åtagit mig att ta fram kläder till dem på kvällen och se till att allt de kommer att behöva ligger i deras små väskor. Jag skriver namn i kläder med textilpenna, jag tvättar galonisar varje fredag, jag tinar mellanmålspiroger, jag fyller på reservklädslager. I'm dancing as fast as I can here.

Men så gott som dagligen får jag vid hämtandet veta att jag glömt nånting.

"I Mulleskogen ska man ju ha EXTRA VANTAR!"

"Nästa vecka är det bra om T har med sig en HANDDUK att torka skidskorna med, annars rostar de."

"Ja, vi hade ju vänt om på Mullekalendern så S borde ha haft MATSÄCK i dag. Men det ordnade sig för Jessica-Estelles mamma hade packat ner tjugoåtta bullar så S fick en av dem. Och då blev hon så GLAD! Det var väl SNÄLLT av Jessica-Estelles mamma?" 

"Ja ni glömde visst det där med nalledagen. Det var ju väldigt synd. Men vi hade en gammal rutten nalle i ett hörn, när T gråtit färdigt fick hon ta på sig asbestförkläde och gosa med den. Det gick så bra så"

Jaaaaaaaaa, jag överdriver och raljerar och är löjlig och grinig. What-fucking-ever.

Jag måste sakna nån sorts organisationsgen, för hur jag än anstränger mig verkar jag alltid missa någonting. Mina egna grejer håller jag däremot reda på, det är sällan plånbok, busskort eller nycklar inte skulle finnas där de ska.

Och de små förrädarna T och S gör inget lättare, för när förskole- eller dagistanten tvingas påminnna slarvmamma om hennes senaste försummelser ställer de sig allvarligt bredvid henne och ser riktigt besvikna och anklagande ut. Hur kunde du mamma? Alla andra mammor hade kommit ihåg. Uhuu.

Om jag hade nån förmögenhet skulle jag göra dem arvlösa varje dag. 

Är det bara jag som är ett hopplöst fall eller är någon annan lika eländig?