När ska man hinna med en goobeh?

Läser Hannahs inlägg om ringen i fickan-rötäggen och börjar fundera.

Den här sommaren har vi plöjt igenom hela Sopranos på dvd, J och jag. I Sopranos är det i det närmaste obligatoriskt för alla gangstergubbs att ha en s.k. goomah, alltså älskarinna. Och denna goomah har också en del rättigheter, nån sorts umgängesrätt, annars blir hon sur och måste mutas med dyra grejer. Ofta är älskarinnor betydligt stingsligare än fruarna, som glatt tassar omkring hemma i Armani Couture, lapar Valpolicella och kokar rigatoni.

Tänk om det skulle vara obligatoriskt för mig också att ha en älskare. Eller en goobeh kanske man kunde kalla det. När i friden skulle jag fixa det?

Mest dödtid har jag just nu när jag befinner mig i kollektivtrafiken, men det kunde ju vara lite störande för de andra passagerarna om jag och min goobeh tog en omgång där mellan Finno och Kägeludden.

Jag kanske skulle kunna stiga upp lite tidigare några morgnar i veckan och ägna mig åt älskaren då? Hmm. Måste medge att det inte lockar riktigt.

Hur skulle det vara där mellan S:s simskola och T:s konstklubb, där har jag ju tjugo minuter? Eller om vi snabbar oss när vi storhandlar på S-market, då kanske jag skulle hinna före föräldramötet?

Jag är iofs ganska bra på att multitaska också, så om älskaren var bastant byggd och tog ansvaret för att ingen halkar kanske jag kunde hänga tvätt samtidigt. Då skulle vi iofs vara tvungna att hålla till här hemma, men J är så uppslukad av Assassins Creed 3 just nu att han knappast skulle störas. Barnen distraheras lättare, men om man låser tvättstugedörren och spelar Sean Banan riktigt högt får de inga traumor.

Sen skulle älskaren säkert kräva presenter också. Jag kanske kunde rafsa med mig nånting på Tiger då och då. Nej inte Tiger of Sweden utan krääsä-Tiger. Ligger nära min busshållplats. Vem blir inte glad över en pennvässare och en färggrann plåtburk?

Jag vet inte jag, blir kanske detta lite för besvärligt?