PMS (Post-mäss-stress)

Jag hade nog ärligt talat inte fattat att det kunde vara så roligt med bokmässa! De senaste dagarna har varit en villervalla av trevliga människor, hejarop, rödvin, halvdålig läppä och bustrevliga nya bekantskaper! Det känns riktigt tomt att sitta här hemma igen, ensam med sitt manus. Jag har ju inte ens en Eva-vägg här hemma!

Om en vecka kallar jobbet igen. Det är väl helt okej, men jag skulle nog önska mig lite mera skrivtid. Mässan gav mig ju mersmak.

Men sakta men säkert börjar Blå villan ta form. Till sidantalet är den redan lika tjock som Sommarön och den är inte på långa vägar klar ännu. Jag vrider och vänder, skriver om och lägger till. Och deppar lite över att risken är stor att den bara blir liggande när jag återgår till jobbet igen. Men vi får väl se.