måndag 26 december 2011

Damages

Jaa-a. Så här ser det ut.

Tycker inte skadorna verkar så rysligt stora dock. Stuprännan och några takpannor blev mos, men själva huset står stadigt. Är livrädd för att en annan tall ska välta på lekstugan , dock. Hoppashoppas att det slutar storma snart.

Lite skrämmande också att J fick köa i 20 minuter till 112. Det var ju inte så farligt eftersom vår nöd inte är akut. Men det gäller knappast alla som ringer.

Men det känns lite som om ödet ville stoppa oss från att börja resa mot Vasa. Vi har inte haft datorer eller radio på i dag och därmed missat alla varningar om att man ska hålla sig inne och undvika att resa. Vi märkte förstås att det stormade, men det har nu varit en så underlig väderhöst i år att vi inte tänkte desto mera på saken. Om inte jag stått och sölat i badrummet hade vi hunnit iväg innan trädet välte. Nu skjuter vi fram Vasaresan tills stormen lugnat ner sig. Antagligen till imorgon.

11 kommentarer:

  1. Tur iaf. att ingen blev skadad!

    SvaraRadera
  2. Vad otäckt! Jag tänkte först att det var en googlad bild, tills jag fattade att det är ju på riktigt... Hoppas att inget värre händer och lekstugan klarar sig!

    SvaraRadera
  3. Ooops. Vi kom undan med två tallar i skogen och tre timmar utan el. Hinner förstås komma nya elavbrott, peppar peppar.

    SvaraRadera
  4. Vi har haft elavbrott sedan 9.20, alltså 13 h redan och still going on :(

    Mippe

    SvaraRadera
  5. Shit! Men alltså varför behövde ni ringa 112?

    SvaraRadera
  6. Christina: Jo, det är ju det som är det viktigaste.

    Anonym: Det är till 112 man ska ringa om man har en tall på väg in i köket. Alla samtal skulle först gå via 112 så att de kunde avgöra hur stor nöden var. Kändes lite fånigt att ringa dit, förvisso. Trodde 112 var reserverat för sådana som jagas av yxmördare.

    SvaraRadera
  7. Ojdå. :/
    Hoppas det inte blev ett alltför dyrt tallanfall.

    SvaraRadera
  8. Jag har så trist på arbetet mitt i mörkaste natten att jag lekte lite detektiv och kan härmed berätta för dig att det var jag som alarmerade brandkåren till huset er. Det är nästan lite kul, så där att man vill småfnissa en aning. Känner mig ju nästan som melkein sukua julkkikselle nu. Hahaa.
    Tog inte emot samtalet, med hjälpte till att reda upp härvan av vahingontorjunta-keikkor på våra (nödcentralens) skärmar ett antal timmar senare. (Uppdragen pipades iväg till brandkårens johtokeskus därifrån de sedan delegerade vidare i den takt enheterna hann röja upp.)

    Samtalsmängden var fullständigt absurd, konstant kö från förmiddagen till cirka sex på kvällen. Som bäst visade stolparna på väggen 60 väntande samtal. Jo, 6-0, sextio. Mellan 7-19 kom det in runt 2000 samtal. He e rama he, när det normalt rör sig om sisådär 300-400.

    Samtalsmängden kunde antagligen nästan halveras ifall folk inte ringde till 112 pga att de inte kommer fram till Fortum (och tycker att då är 112 självklart nästa nummer att ta), ifall folk inte allmänt undrade var elen är, när elen kommer tillbaka osv. Och när man inte har ett svar och förklarar att 112 har ingenting med elen att göra så är man "hankala", "asennevammainen", och "eikö tämä ole hätäkeskus, kyllähän teidän pitää auttaa!" plus det klassiska: "olen veronmaksaja!".

    Det var allt. Ja, och så vill jag säga att bloggen din ger mig mycket glädje i mitt lilla liv, tack för det.
    Och jag hoppas att talljäveln inte lyckades förstöra mer än det absolut måste.

    SvaraRadera
  9. Hannah jag är mycket tacksam :) Kan tänka mig att ni som sitter och tar emot samtalen får höra en del osakligheter, huh huh.

    SvaraRadera