Att omslagsflickorna inte får ha sin egen kropp visste vi sedan tidigare. Men nu får de inte ha sina egna fejs heller. Kolla nu på Katherine Heigl. Hennes ansikte tycks vara inphotoshoppat på ett helt för litet huvud. Om jag lockades att köpa blaskan? Hell no.
Köpte byxor med jättehög midja och en blaffig guldfärgad dragkedja på rumpan igår. Inte är det väl hemskt 2010? De är bekväma och håller magkorvarna på plats. Överväger att skaffa några par till i olika färger eftersom det är ovanligt att jag hittar byxor som sitter på min blobbiga lekamen . Finns på Vero Moda.
Nu till ishallen igen. Så glad att Pernilla Karlsson är i final, fick gåshud när hon övade igår, så himla vackert. De har fixat ett snyggt nummer, min forna klasskamrat Anne Pihlström kör otroligt häftig modern dans medan Pernilla sjunger. Det vill ni inte missa. Tv2 kl 21.00.
Kära vänner, jag kommer att vara lite tystare här på bloggen den närmaste tiden. Orsaken är att jag känner att jag är fem före att bli riktigt utsliten. Och då är det ju alltid enklast att skära ner på det roliga, som bloggande och socialt umgänge.
Men jag ska nog inte gå i ide helt och hållet, bara försöka varva ner lite i nån vecka och hoppas att det hjälper. Är alltså inte utbränd ännu, och har inga planer på att bli det heller.
Puss, kram, petting.
Vi blev så tagna av Molly Sanden (kameltån till trots) i melodifestivalen att vi fortsätter förmiddagen med Trassel (där Molly ju är Rapunzels svenska röst). Men den är lite scary i början.
Kollade i förbifarten mitt semestersaldo på jobbet och höll på att dratta av min skrangliga skrivbordsstol när det visade dig att jag har 22 dagar i spar! Dvs utöver min egentliga sommarsemester. Hur i friden kan jag ha lyckats med detta? Har ju nog semestrat de senaste åren men tydligen aldrig tillräckligt länge.
Men vad ska jag göra med all semester? Har inga pengar så jag kan inte boka in flera resor. Och om jag ska vara ledig bör ju barnen också vara lediga, annars får man ju på nosen och anlitas som case i alla radioinslag där det behövs en hemsk mamma. Men jag är usel på att hitta på vinteraktiviteter med barnen, hellre skulle jag då vänta tills man kan inleda utfärds- och picknicksäsongen.
Kanske jag skulle ta ledigt själv och städa hela huset i en vecka? En damp jag ner i kvinnofällan nu, tjoff?
Nåjo. Det löser sig säkert. Lyxproblem som sagt var.
Första dagen på jobbet och en sväng på krogen utan peruk härmed avklarad. Gick bra och fick många snälla kommentarer. Men lite weird kändes det. Som att gå omkring med röven bar och alla ba "Ååh vad du är gorgeous, bar reve klär dig!"
Photoshoot för nya morgonprogrammet. Bestämde mig i sista minuten för att skippa peruken. Kändes okej. (Den här bilden är inte officiell, de kommer senare)
Hurra, fick igen tillfälle att tjuvlyssna på de världsvana 11-åringarna på morgonbussen (de som vägrar hjälm när de skrinnar). I dag pratade de om Madonna.
- Min morbror sa att det är helt dumt för hon sjunger inga gamla låtar utan bara såndäna nya som man int vet.
- Jå men för oss e de ju bättre om hon sjunger nya sånger än nå som hon sjöng på sextitalet.
På riktigt, de här tjejerna borde få en podcast, de är mycket roligare än Filip och Fredrik!
- Förolämpat en rörmokare
- Bokat en snorbillig resa till Berlin i maj
- Köpt en burk Osis
Ibland tar det 30 minuter att få ytterkläderna på en förbannad treåring. Då känner man sig lyckad som förälder.
Ah, sovmorgon! Steg upp först 6.30, skönt. I dag ska vi ägna oss åt programutveckling hela dagen. Målet är att skapa ett koncept som alla urbana 30+are vill höra på morgonen. Jag har massvis med vilda idéer!
Vi håller till på Blue Peter. Inte samma sak som Blue Oyster. Såg en onepiece-outlet och en tax med röda skor på vägen. Drumsö är ett märkvärdigt ställe.
Den bloggkommentar som får mig att bli alldeles matt av irritation är för tillfället "Man blir ju mörkrädd". Bloggläsare och debattörer blir mörkrädda av allt möjligt: LCHF, dagisbarn, träningstips, sömnskolor, you name it. Mörkrädd, mörkrädd, mörkrädd.
Nästan lika knasiga är "Klockrent" och "Du är grym", men de är i alla fall vänligt menade.
Vad flinar du då för din apa, undrar ni strängt. Jo, för det är Den finlandssvenska radiohallåan som begravs, och det är bara vemodigt, inte jättesorgligt. Och så tror jag att jag får dricka vin och skvattra med Finsalongen ikväll, bara det får mig att smila som The Chesire Cat. Jajamen.
Jag är så trött, så trött. Varför i all sin dar tackade jag ja till nånting så omänskligt som morgonradio? Jag min stackars krake, så dumt.
Skumpatasting och knytkalas! Det är sjätte året och deltagarna blir bara vildare gällande maten. Första året drack vi Elysee och åt chips.
Jonas från Borgå och Kati från Jeppis hämtade runebergstårtor till jobbet. Gissa vem som hämtade vilka...
