onsdag 29 december 2010

Varning för gnälligt inlägg

Jag säger bara: THANK GOD ATT JAG INTE ÄR HEMMAMAMMA!!!! I dag har jag testat och det är inte min grej. Dagis är stängt och jag är kompledig. Hur svårt kan det vara? undrade jag i bästa Magnus&Petski-anda.

Morgonen började helt okej, J smög iväg till jobbet och vi andra sov till åtta. Sedan rusade T mot toan men lyckades inte få rumpan upp på byttan innan det var för sent. Så jag inledde dagen med att svabba upp en liter kisi från golvet. Och byka.

Frukosten gick helt bra, kände mig huslig och hyvens som serverade hembakade semlor och allt möjligt gott pålägg som blivit över från julen. Barnen åt med god aptit i tv-soffan. Trodde jag, Det visade sig att de smulat sönder sina bröd tills de omvandlades till deg igen och "bakat bulla" av alltihop. Dammsugning.

Sedan kom min snälla pappa och tog med oss till Ikea. No noo noooooo viken dålig idé. S vankande envist runt med en egen liten kärra och körde in i alla utställningsmöbler på andra våningen, men man fick absolut inte hjälpa henne med styrandet om man ville komma undan med livet (eller i alla fall armen) i behåll. T slog sig ner i den sittvagn vi lånat åt S och vägrade stiga upp, kördes istället runt som en pasha med likgiltig min. Lunch. S vägrade äta. Inte en bit gick ner, fast den ekologiska makaronilådan var helt god. "Nej nej nej. Vill int makawuni."

Så var stolen som vi skulle köpa förstås slut. I hela landet. Kommer eventuellt in nya senare i vår. Jaha. Det andra jag skulle köpa glömde jag bort att köpa.

S turade om mellan att ha för hett och för kallt i varje hörn och ville kläs på och kläs av varje gång. Också vantar och mössa. T spexade, rymde och räckte ut tungan åt min pappa när han försökte hjälpa. Sen ville S vara i famnen, varpå jag rultade fram med övertrött tvååring, pafflådor, byglar, minivagn och frysburkar på mina lagom muskulösa armar.

Hem igen. Lägga det trötta lilla barnet S som hävdade "Jättetjött, tuta länge". Pyttsan. Två timmar senare låg hon fortfarande och trallade. Försökte spela julklappsspel med T men hon bara fjantade sig och spelpjäserna flög omkring. Brände propparna och skrek som en brandlarm. Usel mamma.

Härnäst mysig lekstund i S:s rum. My ass. Fullt slagsmål snarare. Varför ska bägge ungarna hela tiden fatta tycke för exakt samma pryl, nån obskyr happy meal-grej som ingen har noterat på ett år, och sen slåss så svetten strittar om den?

S släppte en brakskit och luktade babian men man fick inte byta på henne. Nej nej nej.

J kom hem. Jag kastade mig runt halsen på honom och sjöng "Ne me quitte pas!". Men han quittade ändå eftersom han måste till posten. Men han tog mig sig S. Bara de kommer hem igen ska jag fixa tacos.

Tänk om alla dagar skulle vara så här? Vilken jävla tur att jag får fara till jobbet på fredag och ta igen mig!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar