lördag 31 december 2011

2011 var fantastiskt och 2012 blir ännu mera fantastiskt

Eller sen inte. Jag är faktiskt helnöjd om saker och ting fortsätter att rulla på. Sånt som är fantastiskt skrämmer mig en smula.

Men i alla fall vill jag nu önska alla er hyvens människor som regelbundet klickar in er på min ringa blogg ett riktigt förbaskat gott nytt år! Jag uppskattar er!

Beach 2012

Helt tydligt har bantningsvåren satt igång. Var just ute på en powerwalk i skogen (det lilla av skogen som återstod efter Dagmars framfart) och så här mycket folk har jag inte sett i motionsspåret sedan sommaren. Det är ju en bra vinter för joggare, om man nu ska säga nånting positivt om vädret.

Nu ska jag åbäka in min dallriga lekamen i nånting glittrigt och åka på nyårsfest i Olars.

Familjen Björn äter tacos

Pappa Björn år fyra tacos. Mamma Björn åt tre tacos. Storasyster Björn åt två tacos och Lillasyster Björn åt bara en enda liten taco. Sedan var alla mätta och glada och taco dinner kitet alldeles slut.

Kärt återseende

Min plan var ju att småningom börja trappa ner perukanvändningen under 2012, förutsatt att mitt eget hår fortsätter växa och inte trillar av på nytt.
I en byrålåda hittade jag min paljettmössa från New York. Köpte den i en liten butik i Greewich Village under de där omtumlande dagarna då jag insåg att jag skulle bli skallig. Behövde nånting lite glammigt och roligt. Hade på mig mössan konstant den julhelgen, min första peruk skaffade jag några månader senare.
Nu ska mössan få hänga med till matbutiken. Peruken stannar hemma.

fredag 30 december 2011

Utan förvarning aktiveras min inre Lars Svedberg!

S fick en Lennart Hellsing-bilderbok i julklapp och ikväll skulle jag läsa den som godnattsaga för henne. Tänk att jag helt hade glömt hur fantastiska Hellsings rim är. Det gär ju inte att läsa dem lite halsömnigt rakt upp och ned. Nej! Här gäller det att frasera, ha den rätta rytmen, betoningen och takten. Det ska vara gusto! Inlevelse! Artikulation! Gestikulation! Kort sagt aktiverades min inre Lars Svedberg där jag satt på sängkanten.

S såg mera ängslig än imponerad ut så nästa gång ska jag tona ner Lasse lite.

All makt åt Teng-Il vår befriare

Nu kommer vi hem igen. Är lite slö. Fnissade högt när Alexander Stubb igår twittrade om att han tyckte Nordkorea påminner om Törnrosdalen. Så nu går jag om kring och väser "All makt åt Teng-Il vår befriare" med heimlaga och fördomsfull asiatisk brytning.

Priceless tycker jag själv. Visst?

torsdag 29 december 2011

Möbelfynd

Shoppade shitloads med fina dockhusmöbler i en konkursbutik nära stationen. Betalade 30 euro för allt detta. Hade ledigt kunna kosta fyrdubbelt mer i någon leksaksaffär.

Lekpark, wohoo.

Befinner mig i en kladdig lekpark med två galonklumpar innehållande mina barn. Jag är tråkiga mamman som umgås mera med min telefon än mina kläppar. Fast jag har lekt kiosk också. Det var en ormkiosk, bestämde S. Kobrorna var slut i lager och boaormarna hade lång leveranstid så vi gjorde inga vidare affärer.

onsdag 28 december 2011

Powerwalk i Wasanatten

Puuh, vi höll på att äta oss fördärvade på Solf gästgiveri. Fasligt gott var det, förmånligt dessutom. All mat var 40% billigare nu i mellandagarna.

Var så däst nu på kvällen att jag knöt på mina fula lenkkare och just skulle pillra in Filip&Fredriks pod i öronen då min kära make plötsligt stod bredvid mig med pipon nerddragen över öronen och ville med på powerwalk. Så vi stegade iväg. Skönt. Vasa är nog en fin stad med många tjusiga gamla hus. Men jag är nog glad för att J inte har något intresse av att flytta tillbaka hit.

Fast vad vet jag, var ju aktiv Esbomotståndare i 30 år och oopsydaisy.

Problem Solfed

Efter fyra dagars inomhustillvaro med två vilda barn kändes det som rena rama lyxen att traska till Citymarket alldeles ensam igår på kvällen. Stod där och glodde på Lumenehyllan som hypnotiserad.

I dag försökte jag mig på lite mellandagsrea men hittade ingenting särskilt. Det jag köpte var till ordinarie pris förstås.  Ikväll ska vi till Solf och äta.

tisdag 27 december 2011

Mörkret

Jessus så mörkt det är mellan Juustoportti och Vasa fast klockan bara är 17. Stängde de ner hela Österbotten i samma veva som papper.fi?

Groundhog Day

Igår sent på kvällen anlände brandkåren, sågade ner tall-jäveln och klämde fast några extra taktegel över hålet i taket medan vi satt och tittade på Anno 1790 i allsköns ro. Jag kände mig så löjligt tacksam för deras insats, måste riktigt påminna mig om att detta är deras jobb.

T har utvecklat en brandmans-fetish fast hon bara är 5 år. Ännu vid midnatt var hon klarvaken och satt och plirade ut genom fönstret "Titta mamma, nu åker räddningsverket hem! Jag sa vinka till dom" kvittrade hon förtjust.  

I dag blev det lite Groundhog Day för vi hade igen satt oss i bilen klara för avfärd när telefonen ringde. Det var vår byggkonsult Tuffa Tom som hade trollat fram en ledig byggkille som kan komma och åtgärda taket genast. Så vi fick loma in i huset igen.

Och nu sitter vi här. Och väntar.

Fast det är inte jättesynd om oss. Värre är det ju för alla som tillbringat det senaste dygnet utan elektricitet.

måndag 26 december 2011

Ooh, I say!

Trodde att Scandinavian Hunks gick till anfall ute i mörkret men det var bara brandkåren som anlände.

Damages

Jaa-a. Så här ser det ut.

Tycker inte skadorna verkar så rysligt stora dock. Stuprännan och några takpannor blev mos, men själva huset står stadigt. Är livrädd för att en annan tall ska välta på lekstugan , dock. Hoppashoppas att det slutar storma snart.

Lite skrämmande också att J fick köa i 20 minuter till 112. Det var ju inte så farligt eftersom vår nöd inte är akut. Men det gäller knappast alla som ringer.

Men det känns lite som om ödet ville stoppa oss från att börja resa mot Vasa. Vi har inte haft datorer eller radio på i dag och därmed missat alla varningar om att man ska hålla sig inne och undvika att resa. Vi märkte förstås att det stormade, men det har nu varit en så underlig väderhöst i år att vi inte tänkte desto mera på saken. Om inte jag stått och sölat i badrummet hade vi hunnit iväg innan trädet välte. Nu skjuter vi fram Vasaresan tills stormen lugnat ner sig. Antagligen till imorgon.

Great.

De andra satt redan i bilen. Jag skulle bära ner det sista då jag hörde ett brak. Nu har vi en tall lutande mot taket. Ljuvligt julväder i år.

söndag 25 december 2011

We wishu schnudubi-crishmasch

Vi var helt överens inom släkten: i år skulle det inte bli så många julklappar. Hellre några enstaka väl utvalda grejer.

Det gick väl så där med den planen. Men jag fick bara salighetssaker!

Okej, durkslaget kanske inte är den mest romantiska julklappen i värlshistorien, men mitt gamla har rostat så jag är mycket tacksam! Och T hade pekat ut helt rätt armband på Bijoux Brigitte, fast hon var så oengagerad när det begav sig.

Flickorna paradjulklapp var ett rosa dockhus som hela släkten har bidragit till. Orkade inte paketera det så jag gömde helt enkelt huset i vårt förråd och rafsade ihop nånting som skulle föreställa en skattkarta. Detta resulterade i att mina döttrar har tillbringat nästa hela helgen i förrådet. Vi måste möblera om lite i S:s rum innan vi flyttar huset till sin rätta plats. Nu har Tingeling, några Zsu Zsu Pets, Muminfamiljen, Barbapaporna och hela gänget från Drömmarnas trädgård flyttat in. Ett glatt och blandat kollektiv.



Och så här såg det ut i dag när fröken S satte sig till bords för att avnjuta sin födelsedagslunch. Korvsås och bulgur. Satt ganska bra mitt i julmatsrumban, faktiskt. 



 Skulle löna sig att blåsa på maten först och stuffa sitt fejs sen.
Pimpad frystårta. Den lata husmoderns räddning. 

Ikväll har vi julbastat en gång till, S missade ju alltsammans då hon blev sjuk i förrgår. Vi hade tända ljus i duschrummet och sjöng några psalmer, Jul i rymden (Arne Alligators julskiva går på repeat här) och T drog ännu "We wish you a merry Christmas" som solo (We wishu schnudubi-chrischmasch). 

Nu ska J och jag titta på Harry Potter och äta Stiltonost. Vi kan kalla det anglikansk afton.

När juldagsmorgon glimmar

... ligger mor och far och snarkar ljudligt medan födesedagsbarnet (S, inte Jesus) vaknar, klär på sig och sitter i skräddarställning mitt i sitt rum och väntar på uppvaktning. Till sist började hon slamra lite och då vaknade jag och fick med mig resten av gratulanterna. Tänk att hon är tre år! Babyn!

Vi hade en riktigt skön julafton. S kryade mirakulöst på sig, men stannade hemma och tittade på Snögubben medan T och jag åkte till Esbo Domkyrka på julbön. Det var hemskt stämningsfullt, T sjöng med i alla psalmer så det dånade.

På kvällen kom mina föräldrar och min farmor hit, vi drack Pernilla Wahlgrens julskumpa (man häller en skvätt saftglögg i champagneglas och sen mousserande vinn över, förvånansvärt gott! Testa! Som en julig Kir Royal) och tömte julstrumporna.

Sen lyckades vi faktiskt sitta och äta i lugn och ro. Flickorna hade ett litet luciatåg men S vägrade vara lucia så hon var en god fe istället. Funkade bra. Sen tvingade vi ut mofa i kylan med polyesterskägg och sammetsluva, han skötte sitt julgubbeuppdrag med glans fast han avskyr att spela teater.

Juldagen är så skön. Inga tider att passa, kylskåpet är fullt med gofa rester och ungarna har fullt upp med att undersöka sina julklappar. Till lunch blir det korvsås och kinuskitårta. Jubilaren har fått välja.

Jag fick löjligt många fina julklappar! Återkommer med bilder senare i dag.

fredag 23 december 2011

Ska dokumentera pyntet innan Linda Blair sätter igång igen

Vi har inte gett upp ännu. S spydde för några timmar sedan men verkar inte det minsta sjuk i övrigt. Tittade glatt på tv en stund, duschade och gick och lade sig. Hoppas på att hon bara har od:at på pepparkakor, inte drabbats av nån bobba. Men hursomhaver, för några år sedan firade vi jul fast samtliga gäster befann sig i olika stadier av noro-viruset. Det gick för sig det också.

Men det är fint här i Casa Spyttica. Måste lägga in några bilder. Och det här är inte manipulerade ytlighets-bilder. Så här ser det ut för att min duktiga man har städat häcken av sig i dag.

 Skäms lite för att det ännu står "Babyn" på S:s socka. Sydde sockorna medan S var i min mage. Vi var inte på first name basis, så att säga.
 Mmwah!

 Mammaaaaa, jag kan int sova. Nå, det är väl ovanligt med barn som somnar på fläcken en kväll som denna. 




 Mitt kristyrträd.

 Älskar julkort! Vi fick massvis i år!

 Pimpat trappräcke.

Nu är glada julen slut, slut, slut.

Så var granen pyntad, huset städat, maten införskaffad, bastun på uppvärmning och champagnen på nedkylning. Vad tror ni händer då? 
 Jo, barnet spyr.

Försöker skärmen flörta?

Det var väldans. Ingen har flörtat med mig sen 2004.

Julklappskollapsen

Gruff. Jag var ute i god tid i år, beställde genomtänkta och trevliga julklappar till alla, huvudsakligen på nätet. Den största beställningen har skeppats iväg den 10 december, men tror ni den har kommit fram? Nix pix.

Väldigt irriterande. Nu får jag improvisera. Grejerna är ju lika trevliga och genomtänkta efter jul, men snopet är det. Min stackars pappa får sin klapp i efterskott.

Mellandagarna ska jag tillbringa i Vasa om inte njuren börjar krångla. Mellandagsrea på H&M i Vasa börjar bli en tradition. Säg hej om ni ser mig där. Jag är den med blossande kinder, vild blick och trasiga allvädersstövlar.

Ska sända en stund ännu. Sen ska jag köpa en mistel och en liten flaska champagne. Romantiskt, non?

Njurkalendern, lucka 9

Nämen har ni sett vilken söt tomte? På bilden försöker han tappert dölja att han har lite kisibrått.

torsdag 22 december 2011

Kägeludden är vacker

Jomenvisst. När det är mörkt och vindstilla så alla ljus speglas i vattnet. Då ser Esbo ut som Manhattan i det där ena övergångsklippet i Working Girl då kameran sveper in över Hudsonfloden och upp mot Wall Streets siluett medan en symfonisk version av Let the river run dundrar på...

Jo tjena, någon har nog jobbat för hårt i dag.

Njurkalendern, lucka 8

En glad julhälsning från förr!

Hold that snow!

Det här är precis lagom, behöver inte en vitare jul än detta. Så låt bli att regna nu, pretty-please med kristyr omkring?

onsdag 21 december 2011

Förkastliga mamman

Åh hu! Bandade julprogram dagen lång. Sen hamnade jag på öl med kollegerna. Nu är jag virrig och stirrig och på väg hem med två alkoholenheter och noll matenheter i systemet. Är full som Donna Martin på the prom.

Känner mig helt dekadent. Barnen är ju vakna ännu, och så kommer spurgumamman hem. Förkastligt!

Njurkalendern, lucka 7

Och vi tar in nästa samtal, hallå hallå det här är Njurväktarna!

tisdag 20 december 2011

Röda musen

En kompis postade det här på facebook just, gammal vits men strunt samma:

Everyone has six names.
1. Your real name: Eva Frantz
2. Your indian name (favorite color and favorite animal): Rosa Rådjuret (kitchigt)
3. Your soap opera name (middle name and street you live on): Maria Mur (ganska coolt! Fast låter mera som en indiesångerska)
4. Your Star Trek name (first 3 letters of last name, first 2 of middle name, first 2 of first, last 3 of last): Framantz (låter helt trekkigt!)
5. Superhero name (color of your shirt and first item to your right): Röd Mus (Eh, i vilken typs film finns en sådan hjältinna?)
6. Goth name (black and name of one of your pets): Black Silverfish

Uppesittarkväll med Musikväktarna

Här har ni radio Vegas famösa telefonsluss. Hunden heter Sigge. Sigge gillade inte Jussi Björling utan kissade en skvätt.

You talking to me, chicken?

Vi äter kycklingwok till middag. T petar upp en bit kyckling på gaffeln, håller upp den framför näsan på lillsyrran och förklarar kunnigt:

"Vet du hur kycklingen blev sådan här, S? Jo, för di har skjutit den!"

Njurkalendern, lucka 6

Mun(u)a(is)mies! Barnens favorit!

måndag 19 december 2011

Mini Antoinette

T engagerar sig i mitt planerande av julmeny. Speciellt julaftonsfrukosten väcker viss skepsis:

"Men mamma, om din risgrynsgröt blir äcklig gör det ingenting. Då äter jag croissanter".

Puh!

Tio oväntade händelser under 2011

Nu börjar årstillbakablickarna ploppa upp i bloggarna. Jag ska försöka mig på en lite annan variant den här gången och göra en lista på tio grejer som jag inte hade förväntat mig under år 2011:

1. Att jag skulle tala i telefon med Samantha Fox.
2. Att mina ögonfransar skulle göra comeback!
3. Att jag skulle få placera rumpan i Ebba von Sydows rosa rokokosoffa.
4. Att jag skulle få bloggpris!
5. Att jag skulle få starta och dra ett alldeles eget radioprogram.
6. Att jag skulle skaffa mig en personal trainer.
7. Att jag som följd av punkt 6 skulle börja äta gröt om mornarna.
8. Att jag skulle köpa en behå i storlek 75E!
9. Att jag skulle vara blondin halva året!
10. lämnar den här punkten öppen ännu. Året är ju inte slut, nånting oväntat kan ju ännu inträffa!

Den oengagerade julklappsassistenten

Jag och T kilade in på Bijoux Brigitte för att spana in en julklapp till min mamma. Vi hittade inte riktigt något för ändamålet. Däremot såg jag ett superfint armband som skulle passa perfekt på min handled. Det hade små kaméer på, väldigt ärtigt.

- Titta T, sa jag ivrigt
- Hmmm? sa T världvant och fingrade lojt på en scarf.
- Det här är väl fint.
- Hmm.
- Om pappa undrar vad jag önskar mig i julkapp, då skulle du ju kunna säga att du vet en sak!
- Hm.
- Kommer du ihåg hur det här ser ut nu då?
- Neeej vetdu, mamma. Här finns så många smycken.
- Ja men titta nu i alla fall. Det är små bilder av tanter på det! Fint va?
- Nej vetdu, jag kommer nog inte alls att komma ihåg.
- Skärp dig nu. Det ligger på den här hyllan. Så. Titta. Tantarmandet. Vill. Mamma. Ha.
- Hmmm. Suck..

Vid det här laget började damen som stod bredvid skratta ljudligt åt mitt misslyckade julklappsintrigerande. Bara att ge upp.

Förgrammade onge.

Njurkalendern, lucka 5

söndag 18 december 2011

Kitteldalens karamellkokeri: gratis plombutdragning

Min pappa är allergisk för det mesta, stackaren. Så här i juletid får han vara extra försiktig, för det är ju fisk, nötter och choklad precis överallt. Men kola tycker han om, och som den goda dotter jag är har jag nu för andra året kokat gräddkola.

Det är inte helt okomplicerat. Socker, grädde, sirap och smör ska puttra tills geggan klarar kulprovet. Igår stod jag och rörde om i en halvtimme. Svettigt.

Meddelade i alla fall mamma att årets karamellkokning var avklarad. "Aj så bra" sa mamma, "Då blir pappa glad. Det var så goda kolor förra året, han värmde upp dem i mikron och knep av dem med en avbitartång".

Kanske jag ska fundera lite till innan jag ger mig in i karamellbranschen på heltid.

Salighets-saker

Titta! Det här är mina äldsta och finaste julprydnader. Papperskrubban hittade jag i min farmors bror Nisses dödsbo när jag var runt tio. Är så glad att jag fattade att vara rädd om den. Har inte ens den framme, öppnar den bara några gånger per jul och beundrar den.

De här prydnaderna är för sköra för att hänga i granen så de får ligga på ett fat istället. Tvingar familjen att ta långa omvägar kring bordet där fatet står.


Det här är vårt nyaste pynt, blev klart för en kvart sedan. Har aldrig gjort kristyrprydnader förr men det var rätt kul. Är inget sprits-wiz, men tycker de blev fina i alla fall (det är bra att ha barn när pysslet blir lite fult, man kan alltid hävda att de är de som gjort det...). Tror jag ska försöka hitta några fina grenar och hänga pyntet på dem istället för i granen. Passar fint på gottisbordet på julafton.


Känner mig lite skyldig som pysslar och pyntar fast jag är sjukskriven och hyggliga kolleger har fått rycka in och sköta mitt jobb. Men jag har sovit bort flera dagar nu och börjar må mycket bättre, onödigt att fortsätta vara sängliggande för sakens skull. Imorgon ska jag gå på jobb och vara effektiv igen. Åtminstone lite lagom effektiv.

Njurkalendern, lucka 4

Has the njury reached a verdict?

fredag 16 december 2011

Kitch-kransen

Blev inspirerad ikväll! Häromdagen hade de två ful-designers som gäster i Nyhetsmorgon i Sveriges Tv4, och de gjorde heltassiga julpynt. Adventsstakar med marchmallows iställer för mossa bland annat. Stenkul!

Sen länkade Snigeln Harald till den hör bloggen, och jag fick för mig att jag också ville göra en krafskrans! Hade allt som behövdes, en krans, lite band, en limpistol och en massa krafs.

Nu är den klar! Jag är helt tagen, för jag tycker den är jättehäftig! Dessutom blev jag av med en massa julpynt som varit lite trasigt eller saknat upphängningsmekanism.

Jag har den stora äran att presentera: Kitchkransen! Tadaaa!


Det gör ingenting om nånting lossnar, man limmar bara på mera krafs an efter. Genialiskt!

Dagens höjdpunkt

... var när jag insåg att första avsnittet av nya Upstairs Downstairs fanns på Arenan. Trodde jag hade gått miste om det eftersom jag saligen glömde bort serien i tisdags. Och eftersom det är en tredelad serie går det inte riktigt att haka på från avsnitt 2.


Alla vänner av högklassigt brittiskt kostymdrama, klicketiklick! Ligger kvar i fem dagar ännu!

Angående Yles finansiering

Eftersom jag arbetar på Yle och plikttroget har betalat TV-licens sen jag flyttade hemifrån (jo, också när jag levde på studiestöd, hur eländigt det än kändes) är jag hjärteglad över att det äntligen händer nånting. Vi på Yle kanske småningom kan sluta lägga ner fungerande program och ta avsked av uppskattade medarbetare för att pengarna ständigt är slut. Knappast kommer vi att kunna vältra oss i pengar efter 2013 heller, men förhoppningsvis slipper vi lite av den oro som alltid finns i luften när det är kärva tider. Och då blir vi sannolikt ännu mera taggade och kreativa, varpå de som betalar också får mera valuta för pengarna.

Men samtidigt blir jag lite beklämd av att läsa diskussionerna, eftersom det verkar vara klart för många att  Yles främsta uppgift är att producera möjligast tråkiga och dåliga program för att jävlas med konsumenterna. Vem behöver public service, jag klarar mig minsann fint med Maikkaren. Lägg ner Yle, varför ska jag betala för sådant?

Blir sårad på min egen och alla mina hårt arbetande och proffsiga kollegers vägnar. Alla våra program faller kanske inte alla i smaken, men vår avsikt är ju nog att informera, diskutera och underhålla. Inte att f*tt*s och hånskratta åt licensbetalarna på lönedagen den 23:e varje månad.

Stickar regnbågssockor

Så här uttråkad är jag. Har stickat två par sockor. Om jag är sjukledig länge till kan hela Pride-paraden tassa  fram i strumplästen i år.

Njurkalendern, lucka 2

Låtom oss alla stämma upp i den klassiska " Have njur-self a merry little Christmas..."

torsdag 15 december 2011

Mammor är råbarkade typer

Råkade nån se på Myth Busters igår? De skulle undersöka om det är en myt att kvinnor har högre smärttröskel än män. De hade en testgrupp bestående av 30 män och 30 kvinnor som inte visste vad testet egentligen intresserade sig för. Sen skulle alla sitta med handen i en balja isvatten så länge de bara kunde (dock max tre minuter). Kallt vatten är som säkert många märkt smärtsamt efter en stund, det vet alla små finländska barn som kramat snöbollar utan vantar.


Och resultaten var att kvinnorna i medeltal uthärdade längre! Då började mytbustrarna fundera på om barnafödsel och smärttöskel har något samband så de lockade ut alla biologiska mammor ur den kvinnliga gruppen och undersökte deras resultat skilt för sig. Det visade sig att det var mammorna som dragit upp kvinnornas medeltal, de som fött barn satt gladeligen med näven i vattenbaljan hela de tre minuterna. Icke-födeskorna gav i genomsnitt upp tidigare än männen.

Så nu kan alla som upplevt en riktigt jävlig förlossning sträcka på sig lite. Vi är tuffare än Clint Eastwood.

Världens bästa blogg blir bok!

Nej inte min. Den är bara näst-bäst. Jag syftar givetvis på Katastrofala omslag! Varje gång jag klickar in mig på den bloggen slutar det med fulgråt och ytterst okvinnliga grymtkluck-ljud.


Jag ska tömma adlibris lager och ge bort den till alla jag känner!

Mirakelkuren

  Pripelsås och tv. Om inte detta hjälper är det ute med mig.


 Kan ju för all del bjussa på en outfitbild också. Jag vet jag vet, ni ba: måst du lägga ut såna där bilder där du ser orealistiskt fabulös ut? Bloggar är bara yta.