fredag 30 augusti 2013

Mindfulness-idioten

Håhå jaja. I dag hade vi coachning på jobbet. Stundvis riktigt bra diskussioner med de nya kollegerna, som är både smarta och trevliga. Men så skulle vi också slappna av, se in i oss själva och titta på inspirerande filmklipp.

Örn. Vattenfall. Groda. Stora ord. Sädesfält. Vallmo. Stora ord. Instrumental musik. Moln. Fjäder. Berg. Namn på amerikanen som kväkte de Stora Orden 1973.

Och så ännu flera Stora Ord på en blå bakgrund. Vad väcker det här hos dig Eva?

Vad säger man? Sanningen kanske?

Jag förstår inte! Jag skulle lika gärna kunna titta på en random sida av fysikdelen i Maols tabeller. En tvättmaskinsmanual på arabiska. Absolut ingenting tar fäste. Jag är en mindfulnessidiot. Jag fattar att jag är här och nu. Jag vill inte känna efter hur min kropp känns för då får jag säkert kisibrått.  Jag vet att bara jag kan påverka min framtid. Här är här och nu är nu och bä är bu och tudiluu. 

Men vi mindfulnessidioter gör mindfulnessfantasterna ännu ivrigare. Varför tror du att du känner att det här är svårt? Kanske det hjälper om vi tittar lite på pingvinen och fjärilen? Inte det? 

Och jag försöker, jag försöker verkligen. För jag vill ju inte göra den snälla coachen ledsen, och flera kolleger skrev genast upp De Stora Orden. Nickade eftertänksamt och lade på minnet.

Men nej. Det fungerar inte för mig. Jag vill definiera problem och lösa dem. Är jag irriterad gnäller jag tills det känns bättre. Är jag arg städar jag. Är jag glad köper jag blommor och bubbel och förkunnar att det är kalas. Om jag är till freds med tillvaron vill jag inte alls rafsa i mitt inre tills jag hittar nånting så ömt att jag behöver Stora Ord för att kunna somna.

Jag gjorde nånting hemskt under avslappningsövningen också. Jag blundade inte. Hade istället ganska roligt åt hur alla andra såg ut när de andades djupt och accepterade sina kroppar. Så får man inte göra. Men lite kul ska väl vi mindfulnessidioter ha också.

fredag 23 augusti 2013

Sprudlar

Det är knappt så man täcks säga det högt men det känns som att jag har flyt just nu. Allt börjar falla på sin plats.

T gillar att vara skolflicka och blir mer kavat och självständig för var dag som går (vilket vi kompenserar genom att vara lite extra mysiga och blödiga om kvällarna).

S fortsätter stortrivas på världens bästa dagis. Dessutom är hon inne i en ganska harmonisk period, får sällan trotsutbrott och är fruktansvärt underhållande sällskap.

J gillar sitt nya jobb! Vi har dessutom kommit överens om att vi bör dejta oftare, så jag ser fram emot biobesök och gott vin i stiligt sällskap.

Jag stordiggar mitt nya jobb! Kommer på massvis med idéer varje dag och är superivrig. Börjar kl 9 varje dag så jag hinner umgås med barnen på morgnarna när de är som tassigast.

Jag har blivit tillfrågad att göra några andra roliga jobbgrejer vid sidan av Radiohuset i höst. Mera om det senare. Och jag känner att jag har energi att göra de här grejerna också, hade aldrig gått i våras!

Vårt halvfärdiga hus börjar sakteligen bli färdigt. Balkongen kaklades i veckan och förvandlades till en medelhavsterrass! Nu blir det iofs ett uppehåll över vintern, men sen ska mansionen rappas!

I dag ska jag till Köpenhamn! I oktober Oslo och i december Stockholm. Letar bara efter en anledning (och finansiering) att åka till Reykjavik också för full nordisk pott. Härligt att ha några resor inbokade som avbrott i vardagen.

Tomt på kontot men sol i sinnet!


onsdag 21 augusti 2013

Tjolihoo!

Jag lever och har hälsan. Började på nytt jobb i måndags och har fått mjuklanda i lugn och ro. Imorgon ska jag få vara med i sändning också. Spännande. Så här långt trivs jag alldeles utmärkt, i synnerhet med arbetstiderna. Kvällarna känns oändligt mycket längre nu när det är helt okej att vara uppe och vimsa ännu vid 23-snåret. F.d. Succémorgon-Hanna har börjat på samma redaktion och vi utbyter små triumferande insikter. "Man kan träna på morgonen! Man kan ta en öl mitt i veckan! Man kan titta på tv!" Fantastiskt.


På fredag ska jag på minibreak till Köpenhamn. Det betyder att jag borde packa lite, se om nånting borde tvättas eller så. Men det är roligare att sitta här och skriva diibadaaba.

Aijo, har ni upptäckt David Sundins pappablogg Knaspalatset redan? Om inte så dit med er.

Morgonantast

Sitter på 42:an på väg till Jorv. Bussen har varit svettig och knökfull ända sen Stensvik, men i Esbo centrum steg vid pass 400 juveniler av. Kvar blev jag och en liten farbror som ser snäll ut. Ska jag skrämma honom genom att smyga fram och stöna "alone at last"?

onsdag 14 augusti 2013

Svårflörtad

Jag är tydligen kroniskt missnöjd. I flera veckor har jag försökt få J att byta lampor i badrummet eftersom de flesta gått sönder. Här kanske någon invänder att redig kvinna väl byter lampa alldeles själv, men jag skyller i det här fallet på att J är betydligt längre än jag och därmed kan dingla över handfatet ståendes på marken. Enligt samma logik kan jag åta mig att damma golvlister, jag har ju kortade väg, liksom.

Nåväl, igår bytte han till slut lampor och nu är det så förbannat ljust i badrummet att jag får en chock varje gång. Varje cellulit ser ut som Grand Canyon, varje por som Saurons öga.

Inte är det lätt, inte.

tisdag 13 augusti 2013

Skolflickan

Skolstarten gick galant, T har gjort sin första matematikläxa med högtidlig uppsyn (och en nyfiken lillasyster hängande på axeln). Lärarinnan var snäll och makaronilådan till belåtenhet. Allt väl.


Jag i min tur inser att sommarens vin- och grillmatsorgie har gjort mig tjockeli-tjocktjock. Så jag gjorde det enda rationella. Köpte större kläder.


Attans vilken hot mama jag ska vara i höst.

Tre modefenomen jag är trött på

Ett. Toppar och tunikor som är längre baktill och korta framtill. Värdelöst för sådana som jag som gärna gömmer låren.

Två. Ärmlöst. Är ju fint på sommaren, men att det ska vara svårt att hitta höstblusar med ens en kort ärm! Det är svalt på jobbet, men inte så svalt att
jag vill gå i kofta i augusti!

Tre. Det svart-grå-vinröda höstmodet. Måste man klä sig som dåligt väder bara för att vintern nalkas? Är det inte nu de starka färgerna skulle behövas?

måndag 12 augusti 2013

Blyerts 2H och Borgåkritor

Imorgon börjar T skolan! Olidligt spännande. Och här sitter jag i ett kardemummadoftande moln av självbelåtenhet och konstaterar att jag i år är mamman som har märkt alla kläder OCH sytt nya gummiband på galonbyxorna. Ni vet de där som ska vara under stöveln och som alltid går av. Jajamen, sån är jag. Jag byter minsann gummiband om de gamla går sönder. Mmm-hm.

Någon desto mer information om hur man ska bete sig vid skolstart har vi dock inte fått, så vi improviserar lite. Tycks redan nu ha gjort bort mig och köpt inneskor av läder till T, fast alla andra ju faktiskt kommer att ha crocs. Aj då.

När jag började skolan fick vi alla en blå blyertspenna 2H, ett riktigt tråkigt men effektivt vitt suddgummi (på tvåan vågade jag ta med ett med Sovjetunionens flagga, tyckte den var röd och snärtig), en arkitektfärgpenna som var röd i ena änden och blå i andra och en ask kritor med Borgå domkyrka på. Häftena hade dubbla rader så man skulle lära sig skriva lika stora bokstäver. Och så den första skolboken med Isa och Ole och den där märklige getingvarelsen Pi som skulle lära oss alfabetet.

Min skolväska var röd och rosa med My little Pony. Mamma stod längst bak i klassen med de andra föräldrarna. De såg alla enormt stora och malplacerade ut bland de små pulpeterna och flinade fåraktigt. Just så tänker jag flina imorgon.

lördag 10 augusti 2013

Nangijaaaaahaahaaala

T tyckte att det var dags att börja läsa "den där sorgliga boken med den hemska Draken". Dvs Bröderna Lejonhjärta. Och hon blir ju trots allt skolflicka på tisdag, så jag gav med mig och började läsa.

Frågan är hur vi ska ta oss igenom denna bok eftersom jag började hulka på sidan fem. "Gråt inte Skorpan vi ses i Nangi-jaa-haaaa-haaaa-la" grymtade jag med värkande hals medan stackars T iakttog mig med blandad sympati, fascination och fasa. 

Tror jag kommer att fixa Tengil och Katla galant, men Mattias och Nangilima blir en prövning. 


fredag 9 augusti 2013

Villinge, gourmetmat och spökhus



Besökte Villinge i dag. Hann inte med mycket mera än ett besök på trevliga Villa Villingenäs. Delikat mat, inte helt billigt förvisso men miljön gjorde det hela prisvärt i alla fall.

Jag var scout (okej, vargunge) i några år som barn och har ibland undrat vart vi egentligen åkte då vi var på läger och förläggningar. För en åttaåring var det ganska egalt om man var i Nordsjö eller Norra Österbotten, bussresan tog sowieso sjuuukt länge och karkkina var slut före Ring 1 korsades.

Men jag har i alla fall kommit fram till att ett av lägren ordnades på Villinge. Och ett starkt och småruggigt barndomsminne är då vi hela patrullen bröt oss in i ett ödehus en kväll. Vi inkräktade inte egentligen, för huset hade testamenterats till Finland scouter, och så länge vi var försiktiga och inte hade sönder någonting var det ju helt okej att vi smög runt och snokade. Men huuu så kusligt det var, möbler stod kvar, sängar var obäddade och det kändes som om invånarna bara hade gått ut en sväng. Har ofta drömt om huset, speciellt tornrummet...

 Och så när vi åker ut till Villinge ikväll ser jag plötligt huset där uppe på en klippa. Tornet, stenräcket, balkongen där vi klättrade in! Fortafarde lika öde, fanérskivor för fönstren. Kan tala om att det gick flera varv av rysningar genom kroppen på mig när vi passerade...


Höstpepp

Kom an bara hösten! I'm ready for you.

Hannah och Amanda (jag refererar bara till poddmänniskor, det blir så när man är sommar-eremit) tycker att augusti är deras egentliga nyår. Det är då allting börjar om och man låter ett nytt arbetsår dra igång. Och då är det på sin plats att tänka igenom hur man vill ha det, vem ska jag vara på jobbet i höst? Hur ska jag se ut, vad ska jag göra annorlunda än tidigare, vad ska vara mina mål?

Själv känner jag mig snudd på pånyttfödd nu när jag vet att jag inte kommer att arbeta tidiga morgnar. Med ens har jag både familjemorgnar och egentidskvällar till mitt förfogade, det har jag inte haft på länge!

Så om det nu är Hannah&Amanda-nyår kan man ju lika gärna passa på att ge några löften. Det här ska jag göra i höst:

- Ha klänning. Kändes aldrig rätt att hoppa i en klänning kl 04.30 på morgonen, men det kanske det gör om man stiger upp vid 07-snåret.

- Ta hand om min kropp invändigt och utvändigt. Unna mig lite dyrare, helst ekologiska, produkter än det som finns på Siwa. Åtminstone då och då.

- Träna tre gånger i veckan (lite simning, lite löpning och lite promenader duger bra, varvat med lite styrka här hemma).

- Äta mellanmål. Hade för några år sedan bra system med nyttiga mellanmål men kom av mig. Ska ladda upp med bär, nötter och annat finfint på jobbet.

- Bli en mästare på nyttiga gratänger. Jag kommer att komma hem ganska sent på vardagarna och då blir det för jobbigt om J måste fixa middag varje dag. Men gratänger är the shit, om jag typ fixar en sådan på tisdag kväll kan vi äta den onsdag och torsdag, J flänger bara in den i ugnen när jag är på hemväg. De är ändå godare när de stått i kylskåp något dygn.

- Absolut inte ge mig in på nån ny mirakeldiet, speciellt inte 5:2.

- På jobbet är mitt främsta motto att ha kul. Glada redaktörer gör bra radio. Ja, jag ska alltså inte stå och kackla skojfriskt om programmet handlar om folkmord och misshandel, men drajven ska alltid finnas där. Tappar jag den ska jag be kolleger och chefer om hjälp.

- Sända i klackar och läppstift. Det kändes bara fel i morgonradio. Men eftermiddagen är en helt annan sak.

- Ha tända ljus och snittblommor hemma. Varje kväll.

- Gå på dejt med J minst en gång i månaden.

Jaa! Grymt peppad! Blir en kanonhöst, detta!


torsdag 8 augusti 2013

Läcker bed-buddy

Har testat alla produkter i den senaste Liv-boxen på en gång ikväll. Mina läppar doftar aprikos, mitt ansikte choklad och min kropp äpple.

Undrar vad J tycker om att sova bredvid en strudel.

Syster Duktig fixar och städar

Har en dryg vecka semester kvar ännu, och har bestämt mig för att ägna all tid åt det jag gillar mest: hemmafix. Har en massa mer eller mindre genomtänkta projekt på gång.


För det första har jag pimpat våra rejält skamfilade trädgårdsmöbler. Inspirerades av J:s moster Mona som hade vandrat in i en måleributik med en lavendelkvist, bett dem blanda rätt nyans av lila och sedan gett trädgårdsgungan på Replot en ordentlig makeover. Supersnyggt! Stal idén rakt av.


Det behövs mera belysning i skrivhörnan om kvällarna nu när augustimörkret smyger sig på. Lampfoten till vänster köpte jag på loppis i Pojo för flera år sedan, men eftersom kontakten inte var jordad och lampskärmen var strykful har den drällt i en skrubb. Men min snälla pappa pillrade dit en ny kontakt och med en svart Ikea-skärm blev den hur fin som helst.

Så här har det som jag försökt kalla min syhörna sett ut de senaste åren.


Men nu ser den ut så här istället.



Har ju en massa vaser, kakfat och burkar som jag samlat på mig till J:s förtret. Men nu tog jag dem i användning och försökte organisera ett riktigt pysselskåp. En skattgömma för ovädersdagar, tänkte jag. J får också pyssla om han vill.

Utöver det har jag röjt som en galning i klädskåp och gömmor. En tid köpte jag snygga förvaringslådor i tid och otid och trodde på något sätt att detta var rätt metod för att få ett välorganiserat och prydigt hem. Men det funkade ju inte alls, istället gömde jag undan en massa skrot utom synhåll och hittade aldrig nånting. Så nu har både lådorna och en stor del av innehållet åkt ut.

Syster duktig är mitt mellannamn.

tisdag 6 augusti 2013

Semesterbildbomb

Har haft lite struligheter med mobilbloggandet och befunnit mig en del på resande fot på sistone, så det har varit väldans tyst här. Men nu så! Åkte upp till Vasa med flickorna i torsdags. Det gick hur bra som helst att åka tåg i detta eminenta sällskap. Iofs hade jag underhållning och snacks för en medelstor dagisgrupp i väskan, men det funkade.


Satsade på looken "blek men skön". Okej, men blek då.

I Vasa hann vi äta charkisar på en balkong och titta på film. Vi såg Hobbit, en storfilm om en liten man på ett stort äventyr på em pytteliten skärm (T:s välsignade portabla dvd-spelare igen. Widescreen och surround-ljud är överskattat).
Dessutom åkte jag och svägerskan Erika på loppisrace i Sundom. Mycket bra saldo för 25 euro: några deckare, vaser, bilder på Amerikakusiner (gamla ateljéfoton knäppta i Colorado), kakfat, emaljkastrull till lekstugan och en handväska. 


Dessutom hamnade vi i Vasabladet. Tänk att inte ens jag som låtsas vara mediemänniska kommer ihåg att dra in magen när en pressfotograf dyker upp. Måste öva lite. 


Det är roligt med garageloppisar, de är lite avslöjande och intima på ett hurtigt sätt. Sådan här är den moderna Sundom-kvinnan, på basis av det som såldes:

- storlek 36-38
- skostorlek 38
- läser Marian Keys och Mari Jungstedt. Men bara en gång, sen vill hon bli av med böckerna (en bokbytarhylla exempelvis där nere vid matbutiken kunde vara en idé!)
- köper Polarn o Pyret-kläder till barnen
- har i något skede vurmat starkt för shabby chic men börjar göra sig av med lite vita attiraljer (jag som är lite sen i svängarna tackar, köper och tar emot)

Dessutom var alla skamlöst fräscha och trevliga, men den observationen gjorde jag mera face-to-face. 

Nu är vi hemma igen och jag har inlett flera vimsiga inrednings- och städprojekt. Men mera om dem i ett annat inlägg.