Det här är ingen vits. Det är en sann historia och en mycket dyster sådan. Min nya fina svindyra HTC är trasig. Helt död. Kaputt. Den fungerade fint imorse, men när jag skulle plocka fram den på Iso Omena för att kolla vad klockan var hade den tuppat av. Den har inte legat i solsken, inte trillat i vatten, inte förvarats i svettigt buttcrack, ingenting.
Tur i oturen att jag befann mig i ett köpcetrum, bara att trippa in i Sonerabutiken och hiva fram telefonskrället. Nu är den på reparation och jag fick en Nokia N8 till låns. Nokia N8 är en helt pelle pilifon. Är inte kompis med den alls. Dum. Tur att jag inte köpte en sån.
Men ja, servicen kan jag ju inte klaga på. Bra att få en lånetelefon, fast den är pelle. Typiskt att detta skulle hända just nu när jag ska på femtielva resor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar