Har inte skrivit om min sjukdom på länge, och de senaste dagarna har jag haft en massa nya besökare här på bloggen som säkert inte känner till saken. Så för er ska jag kort berätta att jag för 1,5 år sedan drabbades av alopecia, som gjorde att jag tappade allt hår på hela kroppen på några veckor.
Om det här är nånting som intresserar er kan ni gärna kolla in dessa inlägg i min gamla blogg. Det var en kämpig tid men numera tänker jag sällan ens på saken.
Förra året var jag totalskallig all over, nu gör håret faktikst comeback på lite olika ställen. Vi får väl se vad som händer, men för de flesta varar alopecia livet ut så jag är inte så optimistisk. Dessutom är jag så van vid det här laget at det inte spelar nån större roll.
P-ordet ja. Jag har stort sett slutat tala om peruk. En del har hår som växer ut ur huvudet på dem, andra får skaffa sitt hår på annat sätt. Och en del kör med kombination, extensions osv. Det där blonda svallet jag fick för några veckor sedan har vuxit ut ur någon indisk kvinnas huvud, men numera är det mitt hår, punkt slut.Nån kanske tycker att det här är att förneka sanningen, men jag tycker helt enkelt att det känns trevligare på det här sättet. Så då kan jag väl unna mig det, då.
Så när jag helt plötsligt slår om från korthårig brunett till långhårig blondin öer en natt är det trevligare att få kommentarer om min "nya frisyr" än min "nya peruk". Men jag tar inte illa upp om någon missar det här.
På jobbet kommenterade förresten nästan ingen frisyrbytet, vilket jag tycker är lite lustigt. Alla där vet ju vad grejen är, men de kanske blev rädda för att såra mig genom att uppmärksamma det hela överhuvudtaget. "Cool protes", liksom. Men jag blev nästan lite snopen. Tyckte ju själv det var tidernas makeover och så vågade ingen säga något, fast de annars gärna kommenterar nya kläder, glasögon osv. Nåjo.
Jag hör till dem som använde p-ordet när jag skulle kommentera ditt nya snygga hår och det lät sååå fel direkt när ordet slank ur min mun. Det kändes helt fel och jag kände mig astöntig. Förlåt!
SvaraRaderaShit asså. Nu känner jag ju inte dej mer än mycket ytligt och vet inte hurdan frilla du hade tidigare men jag kommer ihåg att jag tänkte på båten att du hade snyggt hår. Hade aldrig gissat att det nyligen blivit ditt. Bra val!
SvaraRaderaHej! Jag har följt med din blogg sedan förra sommaren och har fått mycket stöd av den eftersom jag själv också har alopecia. Jag är en s.k. "skåp-alopetiker", pratar väldigt lite och aldrig öppet om åkomman fast jag haft den i 8 år redan, så jag beundrar verkligen att du kan skriva så öppet om den!
SvaraRaderaJag hatar också p-ordet, det blir på nåt sätt så allvarligt och låta, som en label. "Aj hon har PERUK!", nej tack.
Och ironin kanske man kan kalla det, men folk avundas av mitt hår! Alltså de som inte har någon aning om hur det egentligen ligger till. Komplimanger bara öser in haha.
Fortsätt skriva om alopecian ibland, och snälla dela med dej av tips om lösögonfransar om du har några såna!
Stay strong,
L
Softy: Som sagt, no worries :)
SvaraRaderaCatariina: Tack!
L: Vad glad jag blir! Jag har beställt en drös fransar från USA, de blir betydligt billigare fast man betalar porto (och eventuell tull). http://www.headcovers.com/ säljer fransar som jag tycker ser naturliga ut, tycker lätt det blir drag queen-fiilis med lösfransar om de är ens lite för täta och långa. Deras lim ger jag dock inte mycket för, fortsätter att söka...
Tack så mycket för tipset! Så du har varit nöjd med fransarna? Är de engångs- eller kan man använda dem flera gånger?
SvaraRaderaJag har köpt lim från MAC i Stocka, det heter Duo adhesive, en 14 g flaska för 7 €. Har funkat rätt så bra, men lukten är nog lite skum. Men bästa jag hittat hittils!
/ L