torsdag 13 oktober 2011

En stor tänkare behöver gott om utrymme

Nu börjar jag på grund av idogt plankande få bukt på putmagen och gäddhänget, men ändå återstår en fysisk defekt som inte ens Olga lär ska kunna göra något åt.

Here goes: Jag har freakat stort huvud. Detta är ett faktum som inte stör mig så mycket i det vanliga livet, men som alltid slår mig när jag får för mig att jag ska bli en sådan där cool kvinna som använder hatt.

De flesta hattar i de butiker jag frekventerar säljs i onesize-storlek. Hoppfullt placerar jag huvudbonaden på min huvudknoll och ser med ens ut som en kokosnöt med en fingerborg högst upp. Och så får jag lite nonchalant försöka rafsa av mig fingerborgen och lägga tillbaka den på hyllan medan jag intensivt spanar efter eventuella vittnen till min förnedring. Big head big head big head (det där var en Friends-referens, fattade nån?).

När jag tappade håret var mitt stora huvud dock en fördel. Många alopetiker slås av att deras stackars lilla noodle ser så pytteliten ut när den saknar hår. Det problemet hade inte jag, förvisso tyckte jag att jag såg ut som en alien men jag var i alla fall en alien med skapliga proportioner.

Men jag har hittat en lösning: herravdelningen. Just nu säljs nästan precis samma modells hattar för både damer och herrar (frånsett slokhattar, men vi ska se bara att nån Justin Timberlake startar den trenden också) och herrar förmodas ha större huvuden än damer. Och den allra största herrstorleken på H&M passar mig förträffligt. Jeei!

Och kanske ett präktigt kranium rent av kan ha en slimmande effekt?

1 kommentar:

  1. Hah! Du har ett pyttehuvud i jämförelse med mig! Jag har Finlands största huvud. Jag bara njuter av mitt stora huvud. Det är fint när det syns överallt.

    SvaraRadera