lördag 26 november 2011

Tantbloggarens favoritförfattare!

När man nu har varit med om att mynta ett nytt  begrepp  måste man ju skriva ett inlägg som gör de andra tanterna stolta. Jag ska avslöja namnet på min favoritförfattare. Ja vad tror ni? Astrid Lindgren? Siri Hustvedt? Knausgård, Pamuk, Steinbeck eller nånting annat imponerande?

Fel fel feel. Min favoritförfattare heter Merri Vik! Fast det är en pseudonym, så egentligen borde jag skriva Esther Ringnér-Lundgren. Här har ni henne:

Alltså hon som skrev Lottaböckerna. Samtliga böcker i serien utom en står på paradplats i min bokhylla. (Om någon råkar vilja sälja "Glad sommar, Lotta" till mig är det bara att hojta till.)


Lottaböckerna är magiska. När livet känns fisigt, när jag skäms för saker jag gjort i fyllan och villan, när det går trögt på jobbet, då är det bara att läsa några sidor i vilken Lottabok som helst och huxflux blir jag glad igen.

Lotta dricker aldrig sprit, funderar gärna på kärlek men aldrig på sex, är hövlig med sina föräldrar, är slarvig, snäll och skitrolig. Hon gör bort sig och ställer till det, men klarar sig alltid eftersom hon är en genomhygglig och kvicktänkt person. En mästerligt porträtterad flickbokshjältinna. Säkert hittar man en massa könsstereotypier och annat som man kan iritera sig på när man läser böckrna med 2010-talsögon, men jag brukar koppla bort den kritiska delen av hjärnan när jag läser en Lottabok. Jag trivs i Lottas småstad där man dricker kaffe vid Strömmen, går på bio och äter mjölkchoklad och hallonbåtar. På somrarna går man på dans på Panget och sitter i körsbärsträdet och läser romaner. Det är fint. En utopistisk, käck och trygg tillvaro.


Jag fick en lite oväntad Lotta-flashback när jag läste Twilight-böckerna. Bella och Lotta har mycket gemensamt. Båda är söta men inga direkta skönheter (glöm henne som spelar Bella i filmerna nu, hon är på tok för vacker), klumpiga, lagom duktiga i skolan, humoristiska och lätta att relatera till. Om Paul hade varit en vampyr hade det blivit samma story. Att Twilight-böckerna blivit så himla populära tolkar jag som att flickbokshjältinnan is still going strong.

Nu har det gått några år sedan jag senast plöjde igenom hela serien från början till slut, tror det får bli mitt sidoprojekt efter nyår.

Finns det andra Merri Vik-fans därute?

9 kommentarer:

  1. Jo! Fast jag är ingen tantbloggare, jag är en fin dam.

    SvaraRadera
  2. Jag älskar också Lotta (och Giggi). Gillade också Jolly, som (om jag minns rätt) var en lite modernare version av Lotta. Men det fanns några böcker som handlade om vuxna Lotta, med man (Paul, förstås), barn och jobb, och att läsa dem förstörde i tiderna hela magin för mig.

    Vad hette förresten Lottas fiende, bitchen som också var kär i Paul? Hon som alltid var elegant och jävlig.

    Anna vW

    SvaraRadera
  3. evafrantz.blogspot.com26 november 2011 22:47

    Viveca! Och jo, serien blev nog sämre mot slutet.

    SvaraRadera
  4. Jaa, Lotta (och Giggi) är underbara! Glad sommar, Lotta funnes i hyllan men tyvärr säljer jag nog inte, utan hoppas kanske få ge vidare böckerna till en egen dotter nån dag... :)

    (Sen är det inte bara rödryggade Wahlströms jag har i hyllan utan också gröna - Tvillingdeckarna har alltid varit mina hjältar...)

    SvaraRadera
  5. Ååååhhh vad glad jag blev när jag läste ditt inlägg, jag trodde jag var den enda i världen som fortfarande tycker om Lotta, eller som överhuvudtaget kommer ihåg henne! Jag skulle när som helst läsa om böckerna igen, men här i Spanien har jag funnit det aningen svårt att få tag på dom... :) Jag älskar stämningen, det idylliska, och det faktum att Lotta är så mänsklig och gör tokigheter lite då och då. Och hur "dreamy" är inte Paul då..? Bara namnet alltså..!

    SvaraRadera
  6. Menååh! Jag älskar också böckerna om Lotta, har ärvt några av mamma och några fick jag själv. Om man är ängslig, ledsen eller mår skit finns det inget mera lugnande än Lotta att läsa.

    SvaraRadera
  7. Jee, vad fint att vi är flera!

    SvaraRadera
  8. Jolly-böckerna! Man bara MÅSTE läsa dom. Åh, nu börjar jag fnissa igen...

    SvaraRadera
  9. Jaaaa! Kanske man kunde få låna en Lotta-bok för en tripp down memorylane?

    SvaraRadera