Alice Cooper förstår mig

Han sjunger "lace" av misstag. Men han menar förstås mormorsrutor. Mama's home remedy.

Tommy tycker om mig

Känner ni igen honom?

Jo men visst är det:

Så där ser min peruk ut varje gång jag tvättat den. Men det var irrelevant.

Min småperversa hobby

Jag har kommit på en optimal terapiform. Efter en stressig dag när jobbtankarna ännu snurrar i huvet, barnen snurrar i sängarna och vägrar sova, tvättmaskinen snurrar och snart borde tömmas, vad hjälper då? Jo: whiskey och mormorsrutor!  Det absolut bästa sättet att tömma huvudet och råda bot på rastlösheten samtidigt!

Jag älskar att virka mormorsrutor, och jag är så bra på det att jag inte ens behöver se på virkningen. Ni får själva fundera på hur mycket whiskey det gick åt för att komma så här långt.

Sen ett problem: jag tycker att mormorsrutor är fula. Så vad fanken ska jag göra med den här rysliga grejen? Vad ska man ens kalla den? Pläd? Får väl pracka den på någondera dottern. Och kräva att den ska följa med henne också sen när hon flyttar hemifrån, annars leker jag sårad. Hähä, det kan ju bli rätt kul.

Jag är sundheten personifierad!

Jippii. Jag var på 30-årsbesiktning hos arbetshälsovården och fick veta att jag är frisk som en immande vichy novelle på en oas i Sahara. Alla blodvärden och sånt var toppen. Ja, jag är faktiskt då frisk att vi talade om hälsovårdaren istället för att fördriva tiden. Hon har börjat gå på akupunktur, det pratade vi om en stund.

Sen var jag på jumpa och nu har jag ont i reven. Det var det afrikanska dansmomentet som ställde till med nånting. Farligt.

Om en månad är jag i Rom!

 

Tänk! Om bara lite på en månad ska jag resa på romantisk tumisresa till Rom med Gregory Peck, nej J menar jag. Håller redan nu tummarna för att det inte ska bli vulkanutbrott, flygstrejk, vattkoppor eller vad vi nu kan få för motgångar...

Vi skulle verkligen behöva lite egentid. Vårt umgänge går mest ut på att jag sover och han spelar Batman. När inte jag jobbar och han skottar snö.

Fast vi har börjar duscha ihop! Det är inte så erotiskt som det låter, vi har två duschar bredvid varandra så det går fint att tvätta sig i par och diskutera den stundande dagens prövningar. Man är ju inte direkt intresserad av att do it like they do on the Discovery Channel klockan 06.20 om morgnarna. Men det är trevligt i alla fall.

Tar tillfället i akt att lägga in ett av våra bröllopsfoton. Herredumilde att vi var pupsiga!

Nu du, Salem lelle

är din sista stund kommen.

Varför ser jag så farlig ut? Salem al Fakir var ju världens goaste intervjuobjekt i sin lilla luva och sticketröja.

Jag hade en intensiv dag igår. Jobbade som ett stoll dagen lång, researchade diverse intervjuer, lyssnade på en massa nyutgiven musik, galopperade till Korjaamo, intervjuade Salem al Fakir så fort han var färdig med soundchecket, galopperade till stan, åt en riktigt usel pasta på Kitch (den smakade bara lime), störtade tillbaka till Korjaamo, drack en obligatorisk konsertöl och minglade lite, lyssnade på Salem al Fakir tillsammans med Mjuklandningar, rusade till bussen och var i säng klockan 23.45. Vilket var bra, eftersom jag imorse intervjuade Tommy Nilsson klockan 8.30, det hade varit jobbigt om kvällen blivit riktigt sen.

När jag plockade fram min flashiga lilla bandspelare (se Salem-bilden) ur handväskan undrade Tommy Nilsson om det var en locktång, och i ett fasansfullt ögonblick hann jag tro att jag faktiskt åkt på juttu med locktång i högsta hugg. Det skulle ju vara en klassiker. Men nä. Puh.

Nu ska jag unna mig en ordentlig kaffe- och bloggläsningspaus.

Min telefon närmar sig!

Som bäst finns den i Toijala (jag följer med dens framfart via posten webbsida)! Snart är den hos mig! Tänk!

Familjepussel malfunction

Usch så pinsamt. Igår skickade vi iväg T på en dagiskompis födelsedagskalas. En lite förskräckt familj öppnade dörren och upplyste oss om att kalaset är först imorgon. Ooops. Där stod T med present och tiara på huvudet. Fy så genant.

Men födelsedagsbarnets familj tyckte tydligen bara att det var lite roligt och T tog det hela med jämnmod. Och jag försökte överkompensera min miss genom att proppa i henne både kex och glass trots att det var vardag, baka en plåt med semlor (hon fick smula jäst och riva morot) och läsa en låååång godnattsaga med skojiga röster. Jag är förresten en fena på skojiga röster, gör olika för alla dvärgarna i Snövit och ett magnifikt häx-skratt för drottningen.

Min kalender börjar se ganska tassig ut. Onsdag int. Salem al Fakir, torsdag int. Tommy Nilsson, fredag live-int. Niklas Strömstedt, måndag int. Alex Schulman (jeeeee!!!!!) osv. Men inte ska man nu får blanda ihop barnens aktiviteter bara för att man har en massa svenska gubbs i kalandern.

Nåjo, ska bli roligt att intervjua och höra på Salem ikväll. 

Och så beställde jag en telefon igår kväll också :)

Visst är det oliiiidligt spännande?

(snart kanske jag måste inse att kidsen inte fattar grejen med ett säga "oliiiiiidligt spännande", för de har aldrig sett Peter Harryson leda Så ska det låta och dra repliken med sån intensitet att man trodde hans ringmuskel skulle ge efter. Nu tror de bara att jag har magknip och fel i huvu när jag skojfriskt citerar honom).

Till saken: Ikväll ska jag beställa en ny telefon. Och jag har fortfarande inte bestämt mig för hurdan. Tack till er som kommenterade här på bloggen, enligt er är iPhonen trots allt överlägsen. Men mina facebookbekanta är inte lika övertygade. Och mina väninnor har också spretiga åsikter. Och till på köpet blandade bloggkommentatorn sig i diskussionen med ett fjärde lockande alternativ.

Hur ska detta sluta?

Jag hörde nånting hemskt på radio imorse

Vet inte ens vilken kanal det var, radion stod på i väntrummet när jag skulle till laboratoriet på arbetsplatshälsovården.

Det som spelades var låten "Niin kaunis on Helsinki nyt", dvs en finsk version av Peter Jöbacks "Stockholm i natt".

Jore Marjanranta heter den skyldiga. Lyssna här men you have been warned.

Anna Lindh har blivit de mördade poliser, Norrmalmstorg har blivit Steissin, Strandvägen har blivit Espa, annars är det översatt ganska rakt av. Men det värsta är att Jore helt saknar Peter Jöbacks inlevelse och sinne för varsamma uttal. Det blir så staccato "Helsinki NYTTT!!!"

Och det allra, allra värsta är att det här kommer att bli en jättehit.

Nää, håll till godo med originalet istället