Godafton och hälsningar från Nationaloperan, där jag ikväll såg Nötknäpparen i sällskap med min hyperkulturella dotter T och mina någorlunda rumsrena föräldrar. Hon var duktig och ganska tyst under hela första akten, gillade snöflingorna och drack världsvant en trip i pausen.
Under andra akten blev det lite tradigt. En dagisunge ser ju folk som pomppar och skuttar dagatna i ända så hon orkar kanske inte hålla entusiasmen för hoppeskutt på någon högre nivå trots att den som far omkring på scenen är ett artistlån från marinskijbaletten.
"Mamma, är prinsessan en snöflinga?"
"Mamma, jag har klippt snöflingor på dagis."
"Mamma jag prutta men bara lite"
"Mamma, det här är nog ganska lång teater för mig"
viskade hon allt mer otåligt. Sen tog hon en powernap under Blommornas vals och orkade se finalen med ena ögat. Inte så illa för en fyraåring.
Själv lipade jag som en idiot under pas de deuxen på slutet. Jag är tydligen en sucker för män i trikåer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar