Mitt dietfria 2014

I januari gav jag ett ovanligt intelligent nyårslöfte: jag bestämde mig för att 2104 skulle vara ett dietfritt år. Börjar väl vara hög tid för en första kvartalsrapport.

Nu lade jag ju inte upp några desto striktare riktlinjer för det hela, men ungefär så här har jag resonerat:

- inte väga mig. Det har jag iofs inte gjort på nästan ett år, så bara att fortsätta på samma linje
- inte haka på någon specifik diet. Inte LCHF, inte 5:2
- någotsådär sunda kostvanor till vardags. Undvika sötsaker i veckorna (undantag tillåtna), kräva en ordentlig lunchpaus och inte äta triangelsmörgåsar framför datorn etc. Och äta bra och goda grejer.
- träning enligt ork och möjlighet. Målet tre motionspass av något slag per vecka, gym, simning, powerwalks, det som funkar bäst för stunden.

Inga konstigheter alltså.

Spänningen stiger. Hur har det gått?

Jag kan meddela att det har gått fantastiskt bra. Jag undrade ju i stilla sinne om jag skulle svälla upp som  en varmluftsballong när jag släppte taget om sojamjölet och kvargen. Men det har jag inte gjort. Byxorna ryms på. En del dagar är de lösa, andra dagar är de trånga. Precis som när jag höll på med Viktväktarna. Och GI. Och Atkins.

Den stora vinningen är dock följande: tidigare tänkte jag dagligen på min vikt och kroppshydda. Kunde jaga upp mig på någon liten valk eller dallrighet och sitta och fundera på detta hela vägen till jobbet. "Alltså jag bara måste försöka få in ett gympass till i veckan. Kanske det där med fasta inte är så dumt? En PT kostar förvisso 90 euro i timmen men det kanske det är värt?"

Numera tänker jag ytterst sällan på min kropp. Kanske mest när jag köper kläder. Men också då tänker jag mera "Nehepp, den modellen klär mig inte alls," än "Alltså jag måste GÖRA nånting åt min mage, vilket missfoster jag är!"

Jag tror helt enkelt att avsaknaden av dietgrubblerier har gjort att jag inte kommer mig för att tänka på min kropp ens närapå lika ofta längre. Nu när jag sitter och skriver om den gör jag förstås det, och kan väl summera nuläget med att min kropp är lite dallrig här och lite sladdrig där, men i stort sett putar allt som ska puta ut ut och allt som ska bukta in in.

Så varför grunna över saken desto mer? Inte lär jag ska hamna på omslaget av Sports Illustrated i rödaste rappet, men sådana skrällar får man ta.

Den tid jag tidigare ödslade på att fundera på hur jag skulle bli smalare kan jag nu ägna åt smartare saker. Som politisk historia och klassiker ur världslitteraturen. Okejokej, det mesta av den nyvunna tiden går åt till Candy Crush Saga. Men till och med det är bättre än att kriga mot sin silhuett. I Candy Crush vinner man ens ibland.

Så här långt är det dietfria året det smartaste nyårslöfte jag någon gett.

(Är inte sponsrad av Proviva)

Ben Hur gör djur?

Sitter du sysslolös denna sömniga påskmåndag? Då kommer här två finfina tips:

Podcasten Eva&Pöll hittar du här. Jag håller ett långt föredrag om varför Ben Hur är en så bra film.

Avsnitt 2 av De Eurovisa hittar du här. Jag har fjädrar i öronen, men det var inget påskstrategi utan ett sammanträffande.

Årets bästa helg

Alltså vilken kanonpåsk det blev! Vädret! Värmen! Maten! Midjemåttet!

Hotdoggar utomhus. Blir liksom inte lyxigare än så. 

Jahapp, nu ska det ridas på ponny för 5 euro metern.

Kopeti kopeti. Vi är på Tomtbacka.

Välbekant scenario. Så här gör vi alla veckoslutmorgnar. Mämmääääääääää???

Lördagen var helt magisk, vi besökte påskbrasan på Fölisön och smög omkring på klipporna och kände oss lite trolska och vilda. 

Och så mera cocktails. 

Påskcocktail a la Eva

Den som följer mig på Instagram vet att jag arbetar på att bli expert på cocktails. För det mesta följer jag recept, men ibland experimenterar jag. Ikväll komponerade jag en påskdrink, här kommer receptet:

(1 mått = 2 cl)

2 mått vodka

3 mått äppeljuice

1 mått outspädd fläderblomssaft 

Soda

Citron

Skala ihop vodka och saft över is, tillsätt soda och citron. Klart! 

Smakar bäst utomhus, på balkong, terrass, vid öppet fönster eller köksfläkt.

Vår och hår

I dag spelade vi in de återstående avsnitten av De Eurovisa. Det var roligt som attan, skrattade så jag fick ont i magen. Eller så var det Spanxen som skavde. Men roligt var det. 

Sedan jag fick mitt hår tillbaka har jag inga hämningar då det gäller frisyrer. Om stylisten får en vision och föreslår "Porno-Abba" eller "Vintage-Elvis" så är jag ba "Go for it". Så det blir fyra ganska vilda kreationer i rutan. Varför inte, liksom? 

En sådan här bukett fick jag igår när jag kom hem. Jag blev så rörd att ögonen tårades och jag försökte mig på ett vårskrik a la Ronja där jag stod på verandan. Till all lycka släpptes jag ut ur fyllecellen i tid till dagens inspelning.

(tsoukki tsoukki heey...)

Palmsöndag och Eurovisdom

Det rymdes mycket på denna söndag! Först hade vi bullat upp med rejäla mängder godis till eventuella påskhäxor. Har inte ännu heller bearbetat skamkänslorna efter Halloween 2010 då vi bara hade några dammiga Ballerinakex att erbjuda Harry Potter och Scream-masken när de ringde på. Piiinsamt!

Vid 13-tiden hade en grupp raska påsktroll (av manligt kön alla fem) bestämt sig för att trotsa duggregnet och ringde på vår dörr. Den kavataste gick i främsta ledet och rabblade sin ramsa med bärande stämma. Mycket fint. Mamma Frantz formligen överöste gossebarnen med Snickers och Dumleklubbor (jag sa ju att vi hade satsat i år!). Två troll höll sig lite i bakgrunden, så jag frågade dem om de inte skulle ha något godis.

"Me olemme niinkui eri ryhmästä", förklarade trollen, inväntade att trollpatrull nummer ett snavat ner mot vägen igen, harklade sig sedan och inledde enligt det överenskomna formuläret som börjar med ett artigt "Saako virpoa?". Det var väl vid det här laget ganska uppenbart att de skulle få ett jakande svar, men man ska inte tumma på traditionerna. Mycket bra. "Otetaan muuten Oskarille kanss" resonerade trollen och tömde nästan min snickerskorg. Men det var det värt. 

Sedan en sväng till kyrkan där T:s kör sjöng och delade ut palmblad Därav det ståtliga palmsöndags-arrangemanget ovan.

Kvällen tillbringade jag framför tv:n. Tittandes på mig själv. Känns alltid lika kufiskt. Missade ni programmet så hittar ni det här. 

Min vecka i podcasts

Lite storhetsvansinne ska man ha! Läser att Linns och Peppes podcasts (som alltså är två separata, fast en gemensam skulle vara kul att höra) har flera tusen lyssnare! Min och Pölls har umm... inte fullt så många. Men så har vi också varit väldigt blyga och knappt vågat tala om att vår podcast existerar, och då kanske man inte kan förvänta sig en klickstorm över en natt. Sånt händer bara Smoukahontas.

Men i alla fall, vår podcast existerar och florerar, 13 avsnitt har vi gjort hittills och på fredag kommer nästa. De finns på Arenan och Itunes, och vi blir så lyckliga att vi grinar en smula varje gång vi får en ny prenumerant.

Jag är ju en rutinmänniska och så här ser min vecka som podcastlyssnare ut:

Måndag - Spanarna eller Värvet
Tisdag - Livhjulet, Snakk eller Vad Peppe har lärt sig.
Onsdag - Adam & company
Torsdag - Filip och Fredrik
Fredag - poddstravaganza! Brukar först bli Fredagspodden på gymet.
Lördag - Alex & Sigge medan jag städar. Isabel och Rebecca om hjärnan behöver nånting lättsmält.
Söndag - gärna någon mastig dokumentär så jag får känna mig intelligent. Medierna i P1 när arbetsveckan börjar krypa sig på.

Sen fyller jag på med Loppipodden och Hemma hos Birro när det kniper. Försöker ibland lyssna på This American life men märker att jag lite zonar ut när man måste koncentrera sig på engelskan.

Vad gjorde man hela dagarna innan podcastarna kom???

We'll always have Karis

Hej hopp från InterCity2. Visst har jag skrivit i bloggen om skrivkursen jag går? Är lite osäker, mitt bloggande har varit så skralt på sistone. Nåväl, beklagar eventuell upprepning men jag går en skrivkurs. Det är fabulösa Monika Fagerholm som leder den, och vi är ett gäng förlägna finlandssvenskar och sverigesvenskar med skrivambitioner som ses då och då och pushar varandra. I kväll träffades Finlandsgruppen i Karis. Det var supertrevligt som alltid!

Hoppas ingen får för sig att jag skriver en bok. Det är helt för läskigt att säga någonting så pompöst. Men jag har länge önskat att jag skulle komma igång med att skriva fiktion, kolumner och radiomanus skriver jag ju hela tiden. Den här kursen är exakt den spark i ändalykten jag behöver.

Jag inser ju att jag lite har tagit mig vatten över huvudet den här våren med podden, Radiohuset, Eurovisionen och så ännu en skrivkurs med textinlämning varje månad. Men jag tar det i maklig takt och försöker vara stolt över det lilla jag presterar snarare för att noja över att tiden inte räcker till. Jag är klokare än Obi-wan Kenobi. 

De Eurovisa på söndag!

Häromveckan spelade vi in de två första avsnitten av årets De Eurovisa, och nu på söndag klockan 18.30 visas avsnitt ett i Yle Fem! Alla måste titta! Om det inte är dåligt. Då måste alla stänga av!

Det var första gången som jag fick vara med om att göra en "riktig" tv-produktion, de tidigare säsongerna har vi gjort som webb-tv. Det var nervöst och lite hemskt med kamerakranar och HD-smink men galet roligt.

Slänger in några av kollegan Hanna Othmans behind the scenes-bilder.

 Det är lite besynnerligt att man kan gå från Kojak till Riitta Väisänen på bara tre år!

Paris, Paris

I dag bestämde jag mig för att sluta öda en massa fritid på att sitta och vara irriterad på grejer jag ser på facebook. Därmed har jag gjort slut med hela nätverket, åtminstone som privatperson. Känns som ett bra beslut. Samhällsdiskussionen finns på Twitter, glimtarna från vardagen på Instagram.

Och nu kanske jag skulle komma mig för att blogga lite flitigare istället! Jag har ju gubevars varit i Paris  med mamma nyss, helt utan att göra väsen om saken här! Skandalöst. Men här kommer nu en liten efterhandsrapport istället, i form av en topp-10-lista.

1. Hotel Auberge Flora
Världens roligaste lilla hotell med bra läge mitt emellan Marais och Bastille. Rummen är pyttesmå men smart genomtänkta. Eluttag, utrymme för necessärer i badrummet, läslampa vid sängen, fönster som går att öppna och allt det där som jag ibland muttrande saknar också på bättre hotell. Dyrt var det inte heller, vi fick en bra deal via ebookers. Men om man är väldigt reslig kanske det här hobbithotellet inte riktigt är lämpligt.

2. De stora varuhusen

Lafayette och Printemps, både lyx och saker som vanliga dödliga har råd med. Men det bästa är kanske arkitekturen. Kolla nu Lafayettes kupoltak....

Tips: turister brukar ju köa länge för att få klättra upp på ursiktsplattsformer som Norte Dames torn eller Triumfbågen. Vi tog bara rulltrappan upp till Printemps takterrass! Otrolig utsikt alldeles gratis! Då kan man lika gärna ta en quiche och lite vin!

 

3. Matpalatsen

Hediard, Ladurée och Fauchon. Jestas vilka delikatess-displays. Fungerar nästan som konstgallerier. Men jo, några makroner måste man ju fräsa i sig.

4. La Palette

Fick tips om detta klassiska Paris-hak av en kompis vars bror har bott i Paris. Väldigt icke-turistigt och mysigt. Här gällde det att ta till charm och högstadiefranska för att beställa mat och vin, men så fick vi också detta: 

5. Nå det där tornet

Det går inte att komma ifrån att Eiffeltornet är häftigt. Speciellt på kvällen när det lyser. Vid varje jämnt klockslag efter solnedgången crazyblinkar hela tornet i några minuter (tydligen en kul grej som man skulle köra vid millenieskiftet men så blev det så populärt att man fortsatte). Vi hoppade på en av de mindre lyxiga flodturerna och puttade omkring med varsin miniflaska bordeaux. Turistigt och skoj!

'

6. Operan

Jag var besatt av myten om Fantomen på Operan när jag var tonåring. Inte bara musikalen, utan främst Gaston Leroux' roman som jag läst ett tjugotal gånger. Tågade förstås raskt fram till loge 5 som är Fantomens loge, och noterade nöjt att han har fått en liten plakett. Tyvärr var logen låst, annars hade jag tittat in och sagt tjena.

Simpel skandinavisk elegans.

7. Musée de Montmartre
Också den museitrötta kan bra sticka in sig i detta lilla museum i ett av de fina gamla husen på bakgatorna i Montmartre. Man måste bara fäkta sig igenom turisthorderna vid Sacre Coeur först. På museet kan man leka med Renoirs gunga (han målade tavlan just i den här trädgården), titta på jättegrodor i en damm i trädgården och se fina bilder av tidiga cancandansöser. Här var det minsann fysik och teknik som var viktigast, inte sex appeal. Heja!

8. Söndagspromenad i Bastille och Marais
Först hamnade vi på en gigantisk matmarknad strax utanför hotellet. Hela grannskapet var på plats och plockade åt sig råvaror för söndagsmiddagen. Det mesta är stängt i Paris på söndagar, men i Marais var det hålligång. Speciellt i kvarteren runt synagogan, köerna ringlade sig till de olika kosher-snabbmatställena. Och så stötte vi på denna glada lilla orkester med världens tuffaste gogo-dansös. Hon måste ha varit en bra bit på 70.

9. Restaurang Marguerite
Vegetarianer gören sig icke besvär, men den som vill ha en rejäl biff tillredd enligt konstens alla regler till ett helt rimligt pris ska absolut styra kosan till denna lilla restaurang i den mindre bildsköna delen av Montmartre. Bustrevlig personal och en creme brulee som nästan fick mig att slira av stolen i extas.

10. Våren, våren, våren!