Ägg

Påskharen är finurlig. Så finurlig att ett ägg fortfarande är på villovägar. Nåja, det upphittas säkert nästa år.

We'll always have Tallinn

Som sagt åkte i på en mini-break till Tallinn på veckoslutet. Första gången jag besökte staden med barn, yra studieresor och en helcrazy polttare har jag upplevt där men aldrig sett staden med barnögon.

Där var det vår. Till och med några terrasser hade öppnat. Iofs satt kunderna insvepta i fårskinn och fleecefiltar, men ändå.

Kaubamajas barnavdelning har blivit enorm! Det här är prinsessan Stormtrooper.

Under båtresan låtsades vi vara en pysslig familj och ritade vårt eget memory-spel. Man kan köpa ett kit på Tiger för några euro. Det blev ganska fint, tyckte vi. Det här är alltså bara en bråkdel av brickorna. Jag ritade rumporna.

Sen blev det spännande. Flickorna besökte en riktig frissa för första gången. Hittills har de fått nöja sig med min fumliga styling med en skäggtrimmer och en papperssax. S var oerhört skeptisk men satt snällt och stilla medan Alina klippte.

Kolla nu! Som Birk och Skorpan.

 

 Jag köpte inte den här flaskan på båten.

Vill passa på att rekommendera nya barnmuseet MiiaMillaManda i Kadriorg-parken! Härligt ställe, man fick röra och leka och busa fritt. Men jag fick nog kämpa emot frestelsen att lägga några av de finaste gamla burkarna från lekhandelsboden i handväskan. 

Sen är Tallink Spa and Conference ett kul alternativ för barnfamiljer, även om det kanske inte är det mest pittoreska stället i staden. Men mitt i hotellet finns en massa simbassänger som hotellgästerna får besöka gratis. Det tyckte flickorna var toppen. Vänli personal och rymliga rum dit man med fördel kunde klämma in några extrasängar utan att det blev för trångt.

Summasumarum: Tallinn är ett perfekt resmål för barnfamiljer! Nästa gång ska vi utforska gamla stan lite bättre. S är ganska dålig på att promenera så det blev mycket spårvagn den här gången. Men det funkade ju galant så också.

Till Ekenäs!

I dag ska jag distansjobba från Ekenäs och feedbacka redaktionen där (sen feedbackar någon av dem oss och så blir det inbördeskrig). Älskar att åka tåg men får göra det allt för sällan. Så jag lyxar till det lite när jag nu har chansen!

I något skede ska jag skriva lite om vårt Tallinnbesök i helgen också!

Fredag

Och lönedag. Bäst att bjussa mor på ett glas rött.

Coolt!

Det funkar fast man redan är gift!

Enuff with the planks, nu köper jag Spanx

Börjar ha lite tjockångest inför Eurovisionsvåren. Något hardcore-träningsupplägg kommer jag ändå inte att lyckas klämma in i vardagen, så det får bli formande underkläder istället. Beställde just ett par Spanx-cykelbyxor från Amerikatt (blev billigast så). Ska bli intressant att se om de verkligen är så effektiva som hypen gör gällande.

Eftersom jag ber er läsare om råd och rekommendationer titt som tätt ska jag nu i gengäld rekommendera nånting själv också. Försöker övergå till ekologiska skönhetsprodukter och började med att leta reda på schampo och balsam. Har fått lite obehag för starkt doftade och hysteriskt löddrande schampoon efter åren som skallig.

Problemet med ekoprodukter är att jag ofta tycker de luktar lite skumt och inte känns speciellt lyxiga. Men nu har jag testat Madaras schampoo och balsam i några veckor och är supernöjd. Det doftar örtigt och fräscht. Schampot kostar cirka 12 euro, betydligt mer än jag min snåljåp brukar betala för schampo men det verkar å andra sidan vara väldigt drygt.

Här hade det ju suttit bra med en vackert belyst bild på mitt glansiga hårsvall men det får ni nu klara er utan.

23.17-bussen

När jag arbetade som Vega-hallåa hände det ofta att jag tog 23.17-bussen hem från arbetet. En avgång som domineras av tre passagerargrupper: teater/bio/opera-besökare, kvällsjobbare och tonåringar med hemkomsttid vid midnatt. Den sistnämnda kategorin bjöd ofta på underhållning då de i panik försökte nyktra till för att övertyga hemmafronten om att alla överenskommelser hållits under aftonen.

Ikväll var jag och J på dejt (Django Unchained var utmärkt och middagen på Aito ypperlig) och utan desto mera reflektion fann jag mig själv på 23.17-bussen igen, för första gången på länge. Och allt var sig likt.

Bakom oss satt en ung finlandssvensk tjej som ivrigt ringde hem för att underrätta mor eller far om att hon var på väg, av allt att döma lite senare än överenskommet men i alla fall.
- Jåjåå men de här e ju den bussen jag allti tar, kåmåån!
- Ha du nu int allti sagt att ja e en snäll flicka??? Hmm?
- NÅ JÅÅ ja e i skick, ja ha drucki nå tvåå sidääh!

Ju mera flickan argumenterade för sin sak och kämpade för att hålla sluddret borta, desto varmare blev jag i hjärtat. Hade nästan lust att vända mig om och upplysa henne om hur fint hon har det ställt. Hon är ung, i farten och söt. Hon har så mycket roligt framför sig, och så mycket jobbigt. Hon kommer att göra massvis med stolligheter, göra bort sig och skämmas. Det hör dessvärre till. Men hon kommer att ha nånstans att landa och krypa undan när det skiter sig. För någon där hemma väntar på henne och ställer krav fast det är mitt i natten.

Man vet att man har blivit vuxen när det känns rörande att en ung tjej på bussen ljuger om att hon druckit två cider fast hon egentligen har druckit fyra och en salmare. Det är bra att hon skäms oerhört fast brottet ju är ganska lindrigt.

Och det finaste av allt är att det på tråden finns en förmanande mamma eller pappa som orkar läxa upp fast hen egentligen drar en lättnadens suck över att flickan är på väg hem med 23.17-bussen som familjereglerna gör gällande.

Mina döttrar är ju pyttesmå ännu, men innan vi vet ordet av kommer vi att vara där. J som inte ens kommer att våga smutta på fredagsvinet för att vara i beredskap att hämta spyende dotter från hemmafest i Larsvik vid behov. Jag som kommer att försöka dölja min hönsighet genom att lägga i högsta ajabaja-växeln när det efterlängtade "jag är på hemväg" samtalet äntligen kommer.

Man får väl passa på att njuta av stillheten nu när vapp, midsommar och nyår innebär ett glas champagne i vardagsrummet medan barnen sover som stockar i tryggt förvar en våning ner. En vacker dag blir det andra bullar.

Jag vet redan nu vad som kommer att gälla: Kontrollsamtal vid 23.17.

Farkkufråga

Nu  behöver jag hjälp. Jag skulle behöva ett par nya riktigt mörkblå stuprörsjeans. Vad rekommenderas? Problemet är ju att jag har en ändalykt av modellen makalös, storlek 42 eller L (ibland XL minsann). Om jag går in på JC eller Carlings är jag rädd för att den unga försäljaren med luva och näsring slår sig för knäna av munterhet över att mammutmamman förirrat sig in i affären. Eller finns det större storlekar i någon hemligt magasin i källaren? De gånger jag smugit in på motsvarande etablissemang tycker jag att rumpmodell 28 varit typ den största. Jag tror mig vara 34a.

Många lovsjunger Dr Denim till exempel, men hur stora storlekar har de?

Blå snippor ute i backarna stå

Det har ju blivit något av en familjetradition att årligen så påskgräs och misslyckas fatalt. Antingen gror fröjävlarna inte alls eller så hinner de växa lite grann innan jag glömmer bort att vattna dem så slutresultatet ser mera ut som Donald Trumps hår än en grönskande liten portion av våren.

I år köpte jag så kallat grovt gräs (hard core-versionen) och sidu det funkade ju betydligt bättre! Iofs har vi nu perfekt påskgräs två veckor för tidigt. Men strunt samma.

Ikväll är planen att flickorna ska ha barnvakt så jag och J kan gå på Django Unhained och äta middag på Aito. Hoppas hinna in på DinSko ocks för att köpa vårskor till flickorna. Brukar gälla att passa på i tid om man ska ha de rätta storlekarna. Eftersom jag inte har deras fötter med ska vi testa att göra så här.

Hänt i veckan

De veckan susade förbi, har varken hunnit tänka eller blogga.

Att klippa sönder mammas syrenlila vardagsrumsgardiner är dyrt Det kostar åtta Lassemaja-böcker, sju barbien, fem Polly Pocket, tre prinsessklänningar, två MGP-skivor och en kappsäck full med Lego Friends. När mamma har lugnat ner sig syr hon nya gardiner och drabbas a Miami-komplex. Men det kanske går om?

Det här är min garderob för årets omgång av De Eurovisa. Tror jag. Hinner ännu ändra mig några gånger.

Svärmor kom på besök. S städade noga, för det går ju inte att bädda ner farmor i duploslottet.

Har en märklig fäbless för papperspåskägg med gammaldags motiv. De här hittade jag på Tiimari.

 

Jesus låg i postlådan i dag. Det var värst så han var vältränad! Och den där minen kunde ju funka i vilken rakvatten-reklam som helst. Undrar om alla Jehovas vittnen se himmelriket som en stor Allersroman?

Foton från helgen

Ett roligt men arbetsamt veckoslut! Tack till alla som satt med i eller lyssnade på vår melodifestivalbevakning!

Igår blidde det lite påskpyntande och en långpromenad. Inte lika glammigt men ack så skönt.

Melodifestivalen

 

Full rulle, imorgon ställer vi till med Melodifestival-fest i en skrubb på X3M. Har hängt upp lite glitter och bakat en paj (nej Yleskatten har inte gjort oss stormrika riktigt ännu). Partyparty. Se till att lyssna på förfesten klockan 20 och eftersnacket direkt då sändningen i SVT/Yle5 tagit slut. Catzo och Catten är med, bland annat! Läs mera här.

Gina och Danny är sympatiska och dekorativa. Men nog är det jobbigt att de alltid ska härma mig och Pöll.

Oss busk-kvinnor emellan

Minns ni den sprudlande lyckliga kvinnan som oavsiktligt visade upp sin lurviga armhåla i förra Melodifestivalen? Har gjort en hyllning till henne. Tyvärr är min kroppshårväxt fortfarande ganska klen, men det är ju därför det finns ögonfranslim och änglahår. Okej det är inte därför. Men det funkar.

Klick. 

Bonnies tomma blick

 

Den här bilden fladdrade förbi på facebook häromdagen och har spökat i mitt medvetande sedan dess. Den har nyligen utnämnts till årets pressbild i Danmark, så jag är inte den enda som påverkats.

Om man tittar hastigt kan man ju nästan tro att det är nån sorts artistisk modebild. Parfymreklam, kanske? Men kvinnan heter Bonnie och är prostituerad. Marie Hald, som studerar fotojournalistik, har följt med Bonnies liv och gjort ett reportage med flera bilder, men just denna valdes till årets pressbild. 

Vad tänker Bonnie på där hon ligger? Tittar hon på klockan? Undrar hon om hon kommit ihåg att packa ner rena gymnastikkläder åt barnen?

Jag börjar fundera på mannen också. Jag får känslan av att han ligger där och låtsas att han älskar Bonnie och att hon älskar honom. Att de nyligen att har ätit en god middag tillsammans, skrattat och småpratat och gjort upp planer för sommaren. Jag föreställer mig att han är snäll men väldigt ensam.

Varför ska Bonnie vara tvungen att ligga där? Finns det ingen annat sätt att försörja de tre barnen?

Kanske hon inte tycker det är så farligt? Kanske det är helt okej att ligga där en stund och få betalt för det hela. Till skillnad från kvinnor som lever i kärlekslösa förhållanden och inte får ett rött öre för att ligga still och stirra upp i taket? Upplever Bonnie att hon har kontrollen?

Många tankar väcktes av en enda bild. 

Powerful stuff.