fredag 30 september 2011
Min chef är helt nuts
Mmmm...
Jag älskar sådana här lyssnare!
Puss och kram!
torsdag 29 september 2011
Porr igen
Festföremålet själv hann knappast någon prata med eftersom hon skrev autografer med en fart som hade gjort Justin Bieber förlägen.
När jag trippade iväg från kalaset sa jag belåtet till Tobson "Åååh, nu ska jag åka hem och slänga mig i soffan och titta på Borgen!". Han såg smått perplex ut eftersom han hade hört "och titta på porr igen". Lite väl mycket information liksom. Sånt händer.
Ivrig inför bloggkryssningen
Malin tycks också köra en repris, ska bli grymt roligt att ses igen och gladeligen förtränga både Olga och Cambridge i a la carte-restaurangen. Och Snigeln Harald och Housewife som jag inte träffat men av nån outrgrundlig anledning vet en del om i alla fall. Och flera andra som jag är nyfiken på! Alla meeee, det var galet roligt senast. Och då var vi ju nog ett ganska udda gäng, tror inte att någon kände flera än nån enstaka. Så alla blyga ska också komma! Jååå!
onsdag 28 september 2011
Operation: Olga
Det går riktigt bra! Än så länge har varken vågen eller måttbandet varit så imponerade av mina framsteg, men nånting händer absolut. Redan nu känner jag mig fastare och piggare. Antagligen mest inbillning, men what the heck.
I två veckor skrev jag ner en detaljerad kostdagbok precis varje dag. Nu tyckte Olga att jag verkar ha fattat galoppen med kosten så jag behöver inte rapportera längre.
Vad äter jag då? Hela kostupplägget får jag förstås inte basunera ut eftersom Olga ska ha en inkomst också, men det mesta kan man luska fram om man läsa hennes blogg. Kortfattat:
- gröt med linfrön, kokosolja och blåbär samt ett kokt ägg till frukost.
- nån sorts kött eller annan proteinkälla och långsamma kolhydrater till lunch. Har klarat mig ganska bra genom att plocka åt mig lämpliga grejer i Amicas lunchbuffet eller var jag nu råkat luncha.
- möjligast lite kolhydrater till middag
- mellanmål förmiddag och eftermiddag, det går år rätt mycket bär, nötter, grynost och kvarg...
- sötsaker enbart på veckoslutet
- planen var att jag skulle dricka vin enbart på veckoslutet också och det sket sig lite igår. Men jå. Så där i princip.
Den här veckan fick jag mitt första träningsprogram också och igår testade jag det första gången. Det var ganska tungt. Jag är ju inte helt otränad, men ack ack ack nu kom jag nog åt muskelgrupper som fått vara i fred i flera år...
Nu har jag gjort dagens plankor. Plankor ska man göra varje dag. Alltså sådana här hääärliga grejer:
Men så där allmänt kan jag ju säga att det är ganska roligt. När man minst väntar det kommer dessutom befallningar från Olga per mail. "Var är proteinerna?" eller "Du får en öl i helgen! Det är värt att vänta".
Nu ska jag kraschlanda i tv-soffan framför gårdagens Downton Abbey och lacka naglarna i en intressant färg. Ska ju på hippt bokparty imorgon, bevars, då måste man ju ens ha intressanta naglar. Eller?
Små galenskaper är gratis
Min stylist och jag
Edit: Haha på första bilden ser man att jag är en lat klänningsprovare som inte ens orkar dra av mig brallorna hela vägen...
tisdag 27 september 2011
Sana hey sana ho superstaar!
Det här är min repertoar i dag:
Hosanna från Jesus Christ Superstar (speciellt bra om man moppar, det blir liksom rätt rytm)
The music of the night från Fantomen på Operan (låter riktigt förfärlig i min tolkning, men jag blir ändå så rörd)
Good morning starshine från Hair! (går ganska bra)
Oh what a circus från Evita (som alltid övergår i Don't cry for me Argentina. Fast då måste jag stanna upp i städningen och leka att jag står på en balkong. Alternativt kan jag ju gå ut på vår balkong, men det skulle vara att överdriva lite tycker jag)
Gröt och Huippumallit
Nu ska jag städa lite och sen ta itu med ett träningsprogram som jag fått av Olga. Ska bli intressant, men först måste jag hitta en vägg. Det är typiskt. i har byggt ett bautastort hus men ingenstans finns en passlig vägg om man behöver en när man tränar! Det är tapeter och tavlor och möbler i vägen överallt. Klantigt! Får eventuellt gymnastisera i badrummet.
Tusen tack för synpunkterna i gårdagstråden! Det är som i Vem vill bli miljonär nu har publiken röstat och alternativen halverats. Borde kanske ringa min kaveri Paradise Oskar och fråga vad han tänkte ha på sig, han ska vara med i samma program. Han är säkert kolossalt söt i blå tyll.
måndag 26 september 2011
Klänningsfråga
Programmet är på sätt och vis ett barnprogram, så jag behöver definitivt inte vara sexig. Gärna färggrann och snygg, men ändå lite så där "jag är musikproffs"-kredibel.
Alternativ nummer ett:
Trevlig färg och fint tyg, men tycker jag ser ut som en gravid statist ur Mad Men. Klänningen gör mig nog större än jag är.
Vilket bevisas av alternativ nummer två. Som har fin skärning men är alldeles för mörk. Kunde piggas upp med ett färggrant bälte och matchande accessoarer. Det syns inte på bilden men klänningen är lite glittrig och inte helsvart. Aningen trång dock, men jag har två veckor på mig och en OnlinePT till mitt förfogande...
Alternativ tre, en gammal bekant. Har något av en fake nipple-effekt (sömmarna på boobsen putar på ett tassigt sätt) vilket kan bli lite olämpligt i ett familjeprogram. Dessutom passade färgen mig bättre när jag hade mörkt hår.
Alternativ fyra, galen vintagetyllkreation. Ganska knasig. Känner mig lite som ett uppklätt barn i den, och i det här fallet kunde det ju vara helt rätt.
Gud vad svårt. Snälla, hjälp mig. Jag sticker ut på powerwalk nu ifall ni bestämmer er för nummer två.
Som om jag var chef eller nåt
Har suttit på fyra möten i dag. Är snurrig och to do-listan blev hokuspokus tre gånger längre. Men imorgon tänker jag vara ledig, sådesså.
söndag 25 september 2011
The pedalhink of love
Värsta bruden!
*tyglapp som man sitter på i bastun
En sanslöst vacker kvinna!
Ja, och Sara Varga också. Haha, jag är rolig, jag.
Jag är för övrigt inte bara sanslöst vacker och rolig, utan också Svenskfinlands proffsigaste radiojournalist. Försökte igår fixa en intervju med nämnda Sara trots att bandspelaren låg på hotellrummet. Till all lycka befann vi oss i lilla Vasa där allt ligger på 5 minuters avstånd om man kan springa i klackar. Dessutom visade det sig att Sara bodde på samma hotell så jag fick min intervju i alla fall.
PS. Sara Varga är den första människan jag sett som klarar av att vara snygg i en onepiece. Bara en sån grej!
lördag 24 september 2011
Jagar kändisar
Ser jag inte beslutsam och målmedveten ut? Kändisarna kanske hellre vill mingla med andra kändisar och dricka kaffe, men först ska de intervjuas. Basta.
Bra taktik att dricka coca cola igår dock. Två öl var precis vad jag klarade av efter monsterarbetsdagen, om jag hade druckit mer hade jag somnat på Royal nightclubs kroppsvätskedränkta soffa. Tror jag kör samma taktik ikväll.
fredag 23 september 2011
Paljetter i Vasa
Nu har jag jobbat som en häst hela dagen, intervjuat Redrama bl.a. Måste vara världens trevligaste rappare. Nu ska jag ut och slå runt lite med några gubbar från Radio X3M.
Busy woman, bussig kvinna
Igår träffade jag Irina Björklund (när jag nu är i namedroppartagen). Hon var rysligt trevlig men ganska jetlaggad. Ikväll ska jag intervjua Redrama och gå på så många konserter en sådan här tilltufsad liten mamma orkar med.
Mycket mingel ska det också bli. Mingel är lite scary. Bäst att vara lite onykter.
torsdag 22 september 2011
Skärpning, redaktör Frantz!
onsdag 21 september 2011
Låtsaskompisen
Nu försöker jag bestämma mig för om detta är ett normalt steg i den kreativa utvecklingen eller skitläskigt a la The Others. Kanske jag borde ta min fotogenlampa och gå ner och kolla...
Koljonen blev på hälft
Gruff. Johanna Koljonen föreläser på YLE som bäst. Det var superintressant men jag fick kuta iväg mitt i för att hinna till dagis före de stänger. Sånt pärtar.
Det här är mitt bänd
Britta var härlig, den som vill höra en intervju med henne ska passa på denna fredag. När hon sjunger låter hon så här.
Det här paret går mig på nerverna
tisdag 20 september 2011
Hörnor hurtig!
Fear is a factor for me
Men igår var det superkusligt! Jag såg inte en levande själ på hela rundan, tydligen var jag denna enda som var prillig/hurtig nog att jogga en dylik kväll. Och värst av allt, när jag var möjligast långt borta hemifrån slocknade vägbelysningen och där stod jag i kolmörker! Har sett helt tillräckligt med brittiska deckare för att veta hur det brukar gå för den ensamma joggerskan då. Uh-oh. Några hundra meter bort lyste lamporna så jag fick försiktigt tassa dit och akta mig för björnar, diken och våldtäktsmän. Sedan sprang jag hem igen med sådan fart att jag antagligen klarat midnattsloppet på en kvar. Tänk er sekvensen i Snövit när hon rusar genom skogen och alla rötter ser ut som krokodiler.
Men jag kom hem till dvärgarnas stuga välbehållen och skärrad. Måst hitta en mysigare rutt, gärna genom uppbelysta bostadsområden där man kan spionera på invånarna och slipper vara rädd för björnar och yxmördare.
Ser också fram emot tiden då barnen är så gamla att de kan vara hemma ensamma någon timme, då kan jag ta med min bodyguard på rundan. Han kan brotta ner björnarna medan jag jagar bort våldsmännen.
måndag 19 september 2011
En humörsvängare
Det regnar. Det är måndag. Du ska forsla hem vilda och blöta barn med buss. Du får inte käka nånting sött förrän på lördag. Du har 20 euro på kontot. Vad gör du? Du går en sväng via Bijoux Brigitte förstås.
"Överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan"
Kändis-diss
Men hörni, hur tänker de där kändisarna? Kolla här, här är Chiefens fru från Grey's Anatomy. Stilig och parant dam, klädsam färg på klänning, fin drapering... men urringningen?! Tänk så elegant detta hade varit om övredelen var skuren så att hänget var i gömman?
Seal försökte rädda situationen genom att visa sina pattar också.
Amy Poehler är förvisso komiker men det här känns lite ledsamt. Som om hon ställde sig för nära när MTV filmade Pimp my ride.
Och Kelly Osbourne. Voj voj. Det är förstås bra att hon blivit av med babyfläsket, men kanske det skulle räcka nu? Jag blir riktigt beklämd av dne här bilden, för jag tyckte det var så skönt när Kelly slog igenom som stolt knubbig punktjej. Överhuvudtaget läskigt många size 0 på röda mattan. Obehagligt.
Jag minns tiden när folk var upprörda över att Gwyneth Paltrow var så smal. Hon är väl ungefär lika tung snu som då men i bildkavalkaderna känns hon som en av de normalviktiga. Nice napapaita förresten. Är den från den där ena butiken i Itäkeskus? Bredvid Alko?
Till och med Joanie börjar bli tunnare! Snälla sluta! Det behövs någon i Hollywood som väger mera är 60 kg utan att vara medlem i familjen Klump. Dessutom tycker jag det är lite ledsamt att Christina aldrig får en galaklänning med tillräckligt bystmått. Det är ju fab att vara boob-a-licious, men gud så obekvämt det måste vara att ha behagen uppklämda mot bröstkorgen till hakhöjd.
Bilderna snodde jag härifrån.
söndag 18 september 2011
Jesus självbelåtna BFFs
Argast blir jag på den här figuren.
På stora plakat förkunnar han att han har mördat och hållit på men nu fått förlåtelse. Han syftar på Gud Fader, och det är ju hunkydory. Det angår det ju inte mig, om han har avtjänat sitt straff och funnit Herren på vägen är det ju bra för honom. Men hur känns det för de anhöriga till hans offer när halva Esbo är dekorerat med hans nuna? Har alla de anhöriga också förlåtit honom? Eller är det så att det inte spelar någon roll? Så praktiskt, beställ en dvd och få syndernas förlåtelse på köpet, erbjudandet gäller om du ringer NU!
Nu råkar jag både vara troende och höra till kyrkan, så om den här urlöjliga "in your face"-kampanjen retar gallfeber på mig måste den väl få icke-troede och sådana som tror på nånting annat att bli ännu surare. I bästa fall ignorerar väl folk Late, Anne Pohtamo, Jukka Tolonen och alla andra självbelåtna "Jag är så bra för jag är polare med Herren"-plyten längs gatorna. Men tror de verkligen att någon ska ta åt sig av det här skitet, beställa deras "stoorin" på dvd och i bokform? Det är säkert några som gör det. Vilsna och ensamma människor har ju alltid dragits till gemenskapen i sekter och dylikt. Men är det här nånting som till exempel Espoonlahden ev.luth-seurakunta understöder? Tydligen, eftersom de finns med på listan över arrangörer. Dvs den församling jag skulle tillhöra om jag inte råkade vara svenskspråkig.
Den här formen av kristen propaganda är det slibbigaste jag vet. Hoppas Cirkus Fiorentino klistrar pellejönsplakat över hela Mahdollisuus Muutokseen-kampanjen.
Och musmarkören letar sig nog väääldigt nära länken eroakirkosta just nu...
Nä tyvärr, Monica Ålgars
Säsongens sista blombuketter
Season of the Witch-recension med spoilers
Cage är den biffiga korstågsriddaren Behmen som drabbas av moralkrabbis när han förväntas banka ihjäl kvinnor och barn och smiter hem till Europa igen. Med sig har han polaren Felson, båda har helt för vita tänder för att kännas som riktiga medeltida riddare men nevermind.
I Europa är det pest och alla om drabbats ser ut som Elefantmannen. Speciellt Christopher Lee, en döende kardinal som tvingar våra desertörvänner att ta med en misstänkt häxa till ett avlägset kloster. I klostret finns nämligen det allra sista exemplaret av en bok med mumbojumboformler som kan förinta häxans krafter.
Häxan är ju då suprajs suprajs en riktig babe. Det blir road trip för häxan i sin bur, Behmen, Felson, en präst, en riddare till, en ung wannabe-riddare och en skurk som är opålitlig men den enda som känner till vägen. Off they go. Genom en regnigt Eurooopa.
Sen är är det vargar som anfaller (glufs, murr, gaaaaaaah, slims, tjoff, we cannot do anything for him anomymore, gaaaaah!!!, nafs, nafs), broar som rasar just när våra hjältar tagit sig över och sen då förstås grande finale när döda pestmunkar blir zombier och jagar Cage och gänget. Kvalitetsfilm!
Nåja. Det som störde mig allra mest var ju hur det löste sig med häxan. I början är hon oskuldsfull, söt och tråkig. Under resans gång börjar man fundera om hon kanske är en häxa i alla fall, hon gör ondskefulla miner, åbäkar sig i buren och är allmänt ruggig. På något sätt skulle jag ha önskat att filmens enda kvinna hade visat sig vara hin håle själv på slutet. Att det skulle ha visat sig att jepp, jag är den som startar pesten i hela Europa mwuuuhaahaaa, jag är eeevil.
Men sini nä. Det stackars flickebarnet är ju besatt av en manlig demon. Och så fort Nicholas Cage har klånkat demonen blir hon en vanlig flicka igen. Naken förstås. Sidu på satan. Oooh tack mina hjältar jag heter Anna och jag är en snäll flicka. Har nån en särk att låna? Jasså inte det, nåmen då är jag väl näck då, no biggie.
Det blev lite som en dålig uppföljare till Rosens namn (Ron Perlman är ju dessutom med i bägge filmerna). Men jåå. Gillar man medeltid och övernaturligheter kan man gott se denna film. Jag tilldelar den två baksidor av fem möjliga.
Bästa inlägget på länge
Hjälp! Jag dalar på bloggtoppen!
lördag 17 september 2011
Nu ska jag marra om mat
Viktäktare, GI, Atkins, LCHF, Olga Rönnberg och så kom ännu den där jäkla Mats-Eric Nilsson och gjorde livet besvärligt. Nå, den del av livet man tillbringar i matbutiken, i alla fall. Samvete suger.
Ibland har jag dragit till med den här bluffen också "Nej, jag bantar inte, men jag tycker att det är viktigt att äta bra för då mår man ju bättre". Blaa blaa blaa. Jag vill ha platt mage och fast röv, allt annat är lögn och båg. Kolesterol och sånt skiter jag i så länge jag är smal och snygg. There. Said it.
Men kommer ni på en endaste en råvara som alla skulle vara överens om att är bra?
Bananer. Jååå ropar Viktväktarna. GODIS ropar Olga.
Köttfärs. Hurra ropar LCHF. Fisande kossor och växthusgaser mässar de miljömedvetna.
Yogurt.Oh no you don't säger Olga. Mera mera, så länge det är en skäggig gubbe på burken ropar karppaajat.
Bacon. Love it det äter vi varje dag, tjuter LCHF. Kolla innehållsförteckningen och spy, tycker Olga.
Ägg. En superprodukt, nickat GI. K-O-L-E-S-T-E-R-O-L mumlar läkarkåren.
Lightprodukter. Never, säger Mats-Eric Nilsson. Appselut säger Viktväktarna.
Räkor. Jomenvisst säger alla dietister. Förorening!!! säger de miljömedvetna.
Färska bär. Mmmm säger dietisterna (om du lovar att ta vispgrädde till tillägger Atkins). Nu sa vi se varifrån de här jordgubbarna kommer. Jasså Spanien. Justjust.
Man blir ju knäpp.
Var ute på länk just och skogen var full av pensionärer och småbarnsfamiljer som fjantade runt med korgar och plastpåsar för att samla åt sig svamp. Närproducerat (eller oproducerat, de dyker ju upp utan att någon gör nånting), gratis och hyvens. Svamp måste ju vara den ultimata råvaran eller?
Nope. Svamp är också en bluff. Erkänn att ni gillar svamp för att ni dränker den i salt, smör och grädde.Slemmiga små suckers utan näringsvärde som smakar skog.
Ska sätta mig i en knut och gnaga på en barkbit.
fredag 16 september 2011
Scener ur ett föräldraskap: Med smicker kommer man långt
T: Men mamma, du är så smal att du kommer in i alla fall.
Jag: Vill du ha en ny Barbiedocka?
Min skitkonstiga nya fobi
Häromdagen satt jag på bussen bakom en tjej som hade jättetunt hår (antagligen hade hon också nån hårsjukdom), hennes naturliga färg var ljus men hon hade färgat det med någon brunsvart smörja. Dessutom hade hon fäst håret med ett jättetungt spänne i nacken, hennes rosa hårbotten lyste fram och man såg riktigt hur stråna kämpade för att orka med det där tunga klipset.
Och jag blev faktiskt åksjuk! Riktigt illamående.Och väldigt förvånad och skamsen över min reaktion.
Nu är det ju ingalunda så att jag fördömer eller tittar snett på medsystrar med sparsam hårväxt, herregud jag är ju the tunnhåriest of them all! Men när jag ser en ung kvinna med synligt hårbotten kommer ångesten från 2009 tillbaka. De där veckorna då jag såg mer och mer av mitt eget hårbotten för varje dag som gick och drabbades av panik och hysteri innan jag tvingades face the fact och raka av det lilla som återstod. Alla känslorna bubblar fram igen och jag bli sjösjuk.
Så även om jag hurtigt hävdar (bland annat i Papper.fi) att jag har kommit över det är med alopecian påminns jag ibland om att jag kanske inte är helt okej i alla fall.
Och det är okej att inte vara okej. Det tror jag är viktigt att komma ihåg.
torsdag 15 september 2011
Gee, tack själv!
Men nej, det var en sax! Vet inte riktigt hur de har resonerat här. "Hörni, vad skulle vara en skojig plojgrej att skicka ut till donatorerna? En sax! Blod - sax. Ett tydligt samband! Åtminstone för de klumpiga."
Men tack för saxen, Röda korset! Den är ju fin! Och ingenting säger ju tack som ett eggvapen.
S vill bajsssa
Tack snälla mamma för att du publicerar sådana här filmer. Verkligen. Jättesjysst.
(Egentligen är hon inte alls poo-nödig, hon vill bara att T ska komma tillbaka till datorn och spela det eminenta Bolibompaspelet "Vem var det som bajsade?")
Tidernas chans!
Nu vill de utöka sin skäggiga skara, hence denna annons (roligaste arbetsannonsen jag nånsin läst, klicka genast!)
Sök, sök! Jag kanske är en av kändisarna med välvårdade tänder, vet inte vem de syftade på faktiskt.
Om det där med skägget vållar problem föreslår jag att du tar kontakt med Heidi Lunabba först.
Igår var det tjejkväll
onsdag 14 september 2011
Fläskkorrespondens
Obalans
Men ändå. Lite nakupelle.
Vilken deppig tanke
"Nya spelare föds i samma takt som tidningläsare dör" skriver han.
Så deppigt. Det är ju sant.
Jag inser allt mer att jag börjar vara en dinosaurus som tycker att musik är mysigast på cd, att böcker ska vara av papper och dofta lite lim och damm och att det bästa sättet att titta på tv-serier är att se fram emot nästa avsnitt i en vecka snarare än att köpa rubbet på dvd-box och se allt på en gång.
Jag förstår mig inte på Angry Birds. Dötråkigt. Fåglar som flyger och grisar som grymtar. Spelade ett motsvarade spel i DOS på 90-talet där två gorillor stod på varsin skyskrapa och kastade bananer på varandra. I'm so over it.
Däremot är jag som journalist lycklig över att telefonen inte längre är vårt främsta arbetsredskap, för jag har alltid haft telefonskräck. Mycket skönare att googla, facebooksnoka och maila.
Men att pappertidningar skulle försvinna helt, tror ni det? Porrtidningar också? Kanske man borde ta patent på ett porr-pad? Fast det har nån säkert gjort redan.
tisdag 13 september 2011
Här går gränsen för min hurtighet!
Kanske jag skulle ge min högra biceps lite special treatment genom att dricka en stor whiskey istället... Hmmm...
Oooh, bekräftelse!
Men de blev ganska sansade när de blev stora
Behold, dagens fynd från 1996.
Känner ni igen dem? Han blev vetenskapsredaktör och Twitter-fenomen. Hon läser morgonnyheter i FST5. Tippar på att ingendera gillar att denna bild ser dagens ljus... hee hee heeeee
Två barn räcker, tack
Men herregud, jag klarar nätt och jämnt av två ungar på allmänna färdmedel, tre i undantagsfall. Hur i friden gör ni som har flera än så? Respect. Påminn mig om detta om jag börjar blinka med ögonen och prata med mwuutipuuti-röst och uppvisa andra symptom på babyfeber. Två är mer än tillräckligt.
Lyssna till mitt ihåliga skratt
Nu sitter jag på jobbet med blöta brallor. Mitt rum är på sjunde våningen, dvs högst upp (the penthouse, it's the best) och när det ösregnar hör man riktigt hur det porlar på taket. Lite som att sitta under en gigantisk pissoar. Vilken fin tanke, eller vad säger du Nickby? (hon har rummet intill nuförtiden)
I dag ska jag planera sändning, göra backup på en massa ljudfiler (gääsp) och ringa upp Ulrik Munther. Han är söt. Skulle fungera utmärkt som svärson. Kanske jag kan arrangera nånting när jag ändå har honom på tråden. Tänk så mycket bök och stök jag besparar min döttrar om jag trolovar bort dem i god tid.
Fast det är ju en intressant tanke. Vem månne jag skulle vara gift med i dag om mina föräldrar fått arrangera det hela på förhand? Hade jag själv fått välja när jag var fem år hade jag tatt antingen Birk Borkason eller Abbe Nilsson.
måndag 12 september 2011
Effektiva veckoslutet
- storhandlat
- lärt T att cykla! Utan stödhjul, utan flåsande förälder fastklistrad vid pakethållaren!
- promenerat lite runt på naturstigen i Finno. En massa fågelskådare var också ute och de blev måttligt förtjusta när vi kom klampande. Tsårrge bara.
- lagat dinkelpannkaka! Barnen märkte ingen skillnad. Yeah!
- sytt gardiner till lekstugan
- egenhändigt städat hela huset. Ja okej, S skurade faktiskt tamburgolvet. Moppskaftet är tre gånger så långt som hon men det gick bra i alla fall.
- käkat J:s delikata chili con carne. Paarp.
- intervalltränat i skogen, dvs gick raskt 1 minut och sprang som en skenande elefant i 30 sekunder. Skrämde slag på ett antal inget ont annade hundar och hundägare där jag kom ångande. Men skönt var det.
- för första gången klarat av 3 stycken 1 minuts plankor utan att dratta ner på jumpamattan eller gå itu! Invincible!
- tagit ett långt skumbad och gett mig själv fattigmansmanikyr
Hemmet skiner och blänker, magmusklerna ömmar, kylskåpet bågnar. Ajajaj hörni.
lördag 10 september 2011
Lördagen i bilder
Säsongens sista utomhus-lunch?
Mor står på toa och glädjer sig över sin hårväxt. Lite till så får Rapunzel flytta in i garderoben för ett tag.
Och så lite matporr. Jätteräkor i olivolja med vitlök och chili.
En riktig toppenlördag. Nu ska vi titta på The Fighter och lapa lite mera vin.