Det kändes ju som en briljant idé att bygga ett stort hus. Mindre briljant var det att bygga ett hus med 26 fönster. Vi har knappt kunnat se grannskapet genom våra superskitiga fönsterrutor så i dag satte jag tappert igång med projekt fönstertvätt.
Efter sex timmars slit har vi inte ens kommit halvvägs. J är dessutom jättenoga, det får inte vara några ränder alls och det är ju för fan omöjligt!
Nåjo, i ett skede tog vi i alla fall glass- och jordgubbspaus. Den behövdes.
T förevigade sin mor, skurgumman.
S gör inte fotominen på beställning.
Inte J heller.
Atkins tillåter jordgubbar om man lovar äta ordentligt med vispgrädde till. Nå okeeej.
Sådant här står jag och ylar lyckligt över nuförtiden. Det växer pärlhyacinter i trädgården! Hur har de hamnat där? Och hur kommer det sig att jag kan identifiera dem som pärlhyacinter? Yikes!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar