Inser att jag är omgiven av självutnämnda kaffesnobbar. Man ska mala bönorna själv, koka i pressokokare, ha specialimporterade bönor i kylskåpet och hålla på. Man ska fnysa föraktatfullt åt termosarna som ställs fram i Amica och få ett litet slaganfall vid åsynen av en nescaféburk.
Ibland är kaffefantasterna snälla nog att bjuda mig på kaffe. Och här kommer det lite generade erkännandet: jag tycker sällan att det är så speciellt. Helt okej, men Amicas två timmar gamla sörja går nog lika bra.
Men tack för kaffet önskar kaffebarbaren.
Men Eva då, det var inte så snällt sagt! Min mage bara tål bättre pressokaffe, utan att jag nu destomer vill snobba med saken
SvaraRaderakollegan Milla som bjudit på kaffe...
Nej Milla, du kvalificerar nog inte som nån större kaffesnobb med din kaffepress. Men sen när du börjar stå i köket och mala bönorna själv (iofs kan man ju be Mårten H om hjälp med den saken) och kånkar in säckar med specialbönor från Guatelama kan du ansöka om medlemskapp i kaffesnobbklubben.
SvaraRadera