Rasmus Nalles politiskt inkorrekta polare

Jag gillar att läsa för barnen, i synnerhet böcker som jag själv älskade som barn. Det har blivit många kära återseenden för min del och jag ser riktigt fram emot de böcker som är lite för hemska för T ännu (Narnia, Bröderna Lejonhjärta osv).

Samtidigt börjar jag vara ganska van vid att simultancensurera lite grann. Pippis pappa är Söderhavskung och inte negerkung, Mattisrövarna tillkallar inte satan utan utbrister i ett rungande "tusan!", bland annat. Vill givetvis inte klandra min livstida idol Astrid Lindgren, tiderna förändras men en del saker känns inte riktigt okej i dag. Vi ska se hur vi tacklar de ganska obviösa bad guy-muslimerna i Narniaböckerna när den dagen kommer.

Ikväll plockade T till min glädje fram en annan gammal favorit, Utflykten av Rasmus Nalle-upphovsmännen Carla och Vilhelm Hansen. En harmlös historia om några glada grisar på picknick. Men i vuxna ögon är boken rätt... dedäran... nå men titta själva.

Karar och hushållsarbete är ingen bra kombination. Titta nu hur det går när Pappa Gris försöker hänga tvätt med pipan i mungipan. Mamma gris får minsann ge honom en rejäl utskällning.

Här har vi barnen. De störde också Mamma Gris.

Men ingen fara. Låtom oss alla förenas i lite munter kannibalism.

I rest my case.Undrar om paret Hansen hade så oskyldiga hjärnor att det inte slog dem att det är ganska äcklit med grisar som äter korv. Eller var de bara sadister?