En fena på tortillas!

Vad jag har lärt mig detta veckoslut: jag är fenomenal på att steka tortillas! Vi experimenterade med mexikansk mat igår kväll, inget texmexfusk, nej minsann (dessutom åt vi sådant i fredags).  Lite majsmjöl, lite vetemjöl, lite olja, lite bakpulver, lite jaga barn som inte vill lägga sig, ner i  stekpannan (tortillan, inte barnet) och hey presto. Sagolikt gott. Patrona kan slänga sig i väggen.

Så köpte jag en pelargonia som hette Selma. Passade bra, liksom.

Och så lite picknick. Sekunden efter att bilden tagits sa modellerna i kör "får vi gå hem nu mamma?" Så jag röt "Nej för böveln, jag ska ha lite idylliskt material till bloggen först, pappskallar!"

Det här är mina hobbitfötter i 70 kg benpress. 70 kg är inte så imponerande för någon som kan det här med styrketräning på riktigt, men för en spagettiperson som undertecknad är det svinduktigt. Det är roligt på söndagar på gymet, de enda på plats förutom jag är en ivrig grupp crossfitare som flänger omkring som glada orangutanger. Lite fattigmans-cirque de soleil.

Och som avslutning hamburgerkalas. Nu är jag så mätt att jag torde klara mig utan fast föda till torsdag.