Längtan efter piff

Det är väldigt tillfredsställande att vistas på landet klädd i shorts med målfärgsfläckar och formlösa linnen. Håret har jag haft i en käck burrelitofs mitt på huvudet tills jag såg en vacker femtonåring bära upp samma frisyr kombinerad med amerikansk flagga-bikini och insåg att det var SÅ man skulle se ut. Nu har jag knuten i nacken istället, a la siciliansk änka. Känns lämpligare så.

Men samtidigt som jag njuter av slashas-stilen har jag börjat längta innerligt efter fotraspen, ögonbrynspincetten, lermasken, hårinpackningen och peelingen. Ser riktigt fram emot att få grooma till mig lite. Kanske till och med lacka min stubbiga naglar, fulare än nånsin tack vare allt idogt handdiskande på verandan.

Och kläder! Har börjat fantisera ihop en höstgarderob med enkla svarta basplagg med intressant skärning kombinerat med superhäftiga bruna stövlar och murriga stickade assessoarer. Så att sånt sitter jag tänker på i solskenet. Kära Bullen, är jag normal?